måndag 28 december 2020

Julen 2020

Vi firade julen i det lilla sällskapet i år och det var mysigt det också. Har lite svårt för julens kravfyllda närvaro som kräver att allt ska vara så fint, mysigt, gott och härligt. Med tindrande ögon och det bästa julklapparna. Är alltid lite slutkörd lagom till jul och i stort behov av vila. Vet att jag dock delar den känslan med många och det gör det alltid lite lättare. 
 
Corona bjöd på nya utmaningar och julen blev lite slimmad både på antalet nära och kära vi träffade men också på mängden julmat, gottis, julklappar och aktiviteter, vi kunde preppa och genomföra. Det bästa tycker jag brukar vara förberedelserna mot jul. Att få besöka julmarknader, lyssna på julkonsert, äta julfrukost med morfar och att få leta efter just det där julklapparna man tänkt sig. I år blev det inte så utan vi har fått bygga upp den känslan hemma och digitalt. Men julafton kom ju precis som vanligt.
 
Vi började med grötfrukost hos min syster och hennes barn, en av det få familjer vi valt att träffa under pandemin och det sköna är att hon precis gjort samma val och valt oss. Där åt vi risgrynsgröt, fikade med gottis och delade ut julklappar. Mysiga timmar som gick i en rasande fart. På vägen tillbaka till sommarhuset stannade vi och tittade på när solen gick ner över en glittrande sjö. Så fantastiskt vackert och vilsamt. 
 
När vi kom tillbaka till vår stuga blev det Kalle Anka, julbord och flera julklappar. Kvällen avslutades med brädspel och nöjda trollungar. Det enda vi saknade var en vit jul men som tur var regnade det inte i alla fall.
 
Jag hoppas att ni alla fick en fin jul och är vid god hälsa och gott mod! Nu laddar vi om inför 2021!
/Hanna

måndag 21 december 2020

Första jullovsveckan

 Vi inleder jullovet på lite olika sätt i familjen. Jag med att jobba och det andra tre med att vara lediga, titta på film, spela tv-spel och mest fika. Försöker få dem ut på promenader men det går sisådär. I helgen lyckades vi i alla fall fånga en strimma solljus på foto, hör inte till vanligheten denna december. 
 
Vi inhandlade och klädde julgranen i helgen också lite tidigare än vanligt då vi behövde piggas upp lite och maxa julkänslan. Jag har helt gått på linjen i år att man måste pyssla, baka och pynta för att känna julkänsla. Så det har vi gjort. Igår gjorde vi Pärlans vaniljkola med havssalt blev väldigt smarrigt och första gången vi inte fick en stenhård kola! Åt också ett minijulbord hemma i fredags med en rad gosaker tyvärr blev vi väldigt mätta väldigt fort men det var bra att träna lite innan självaste julafton.
 
Denna vecka blir lite spretig men det känns som spretiga tider så så får det vara. Nu håller jag bara tummarna på att det sista julklapparna hinner levereras innan julafton, svettigt värre. Jag antar att jag inte är ensam om att ha beställt hem klappar till denna jul. I år  har jag bara köpt julklappar på nätet och har försökt att handla från lite mindre butiker som tex. Kinoko, Åre chokladfabrik och Ängshem men nu väntar jag på det allra sista paketet från Panduro. 
 
Hoppas du har lite julledigt och går in i julen utan stress och oro.  
/Hanna

måndag 7 december 2020

Hej december!

December har bjudit på två riktigt gråa veckor och jag måste erkänna att det gjort mig trött och sliten. Trots små ljusa stunder med familjen är julkänsla lika med noll. Vi har hängt upp alla fina stjärnor (tyvärr några nya då det vi haft i 13 år inte höll längre), tittat på julfilmer och adventskalendern, bakat lussebullar och mjuk pepparkakasmuffins och smakat på glöggen. Men känslan är fortfarande noll. Igår firade vi min systerson på födelsedagen med ett coronaanpassat kalas och åt Italiensk buffé det var så gott och skönt att glömma julen för en stund. Nej julen julen julen jag är nog inget stort fan. 
/Hanna 

måndag 23 november 2020

En söndag i november

Efter en mörk och regnig lördag var det så skönt att vakna till sol på söndagen. Vi hade bestämt oss för att påbörja adventsbak med lussebullar och mjuka pepparkaksmuffins. Men innan det gick vi ut i naturreservatet där vi bor. Så härligt att gå i skogen, prata och bara vara i naturen. Axlarna sjunker lite och andningen blir lugnare. Så tacksam över att vi bor så nära ett naturreservat trots liv i storstadens förort. När vi kom hem kändes det så skönt att hasa runt i mjuka sockor och påbörja bak. Det mjuka pepparkaksmuffinsen blev riktigt goda och vi unnade oss en lite tjuvstart av advent med varsin muffins och glas mjölk till ett avsnitt av Mandalorian vår nya familjefavorit serie. En fin söndag!
/Hanna

tisdag 3 november 2020

Vips så fyllde han 12 år

I den oroliga tid vi lever i just nu med corona, miljöhot och kommande USA val var det väldigt skönt att få fira vår 12-åring i dagarna tre. Små mysiga kalas utan kramar men med fina samtal och tid tillsammans. Att han nu vuxit om sin mamma, sitter länge med vid bordet och samtalar. Har egna tankar, frågor och analyser om världsläget, inrikespolitiken och framtiden, värmer verkligen ett mammahjärta. Att se honom gestikulera och prata om framtiden inger så mycket tro på kommande generationer.  Att sedan se honom tonårstrött, lite trotsig och trumpen bara ett par timmar senare ja de hör ju liksom till åldern. Ser fram mot vad som komma skall. 
 
Vi bakade en enkel tigerkaka till ett av minikalasen och den blev riktigt god. Vi dekorerade med en chokladkräm och hakad Daim  och vips blev det mera likt en tårta. Enkelt, snabbt och gott, bästa kombinationen om du frågar mig. Tänk nästa år har vi en tonåring här hemma!
/Hanna

måndag 5 oktober 2020

Tre gånger boktips av Camilla Davidsson

 Liten tvåa med potential

Liten tvåa med potential är den första delen av tre om familjen Bergendahl som Camilla Davidsson har skrivit. Vi får följa med Sofia som köpt en lägenhet på Östermalm och jobbar med investment banking. På ytan verkar hon ha det perfekta livet, hon är ung, framgångsrik med snygg pojkvän och vänner. Men när man kommer lite närmre karaktären inser man att hon jobbar med sviktande självförtroende, begynnande utmattning och ständig huvudvärk. Att hon lever sitt liv utifrån andras främst hennes pappas förväntningar och att det är dessa som ligger till grund för hennes livsval. Så träffar hon Arvid som ska renovera hennes lägenhet och ställer allt på enda. En feelgood bok med flera bottnar där vi som läsare får genom Sofias ögon komma in i familjen Bergendahl. Språket är okomplicerat och flyter fram i lagom takt och jag som läsare vill veta mer om familjen. Få veta hur deras familjeliv formats och vilka relationer de har till varandra.

 

I fikonträdets skugga

Följer vi Susanne som är Sofias mamma. Hon står ensam efter skilsmässan med Lars och alla deras gemensamma grejer det köpt under åren tillsammans tynger ner hela hennes existens. Villan i Bromma har sålts och de två vuxna döttrarna har sina egna liv. Till en början står Susanne rådvill den lilla lägenheten på söder som hon tillfälligt hyr rymmer inte det gamla livet och alla sakerna måste förvaras någonstans. Hon flyr till den ärvda mjölkbutiken på Gotland och av en slump börjar hon med en gårdsloppis. Där träffar hon den tysta och lite sura grannen Leo som gärna köper böcker och håller sig lite för sig själv. Tycke uppstår men är Leo inte för lik Lars när allt kommer till kritan och vill Susanne verkligen öppna upp sig för någon igen. Fint om att hitta mogen kärlek och våga välja med hjärtat utan att förändra sin person, sina värderingar och att ta ut den livsriktning men vill ha. 

Under samma himmel 

Leo och Susanne vill olika saker och drar åt olika håll. Hans liv med rikedom och högt tempo skrämmer både honom och henne. Och så den där boken han ska skriva utan att orka vara ärlig mot sig själv, exfruarna eller sina barn, kommer han inte vidare. Varför ska han skriva den där boken? Och vad gör han ensam i Åre? I under samma himmel får vi lära känna Leo. Se vilka livssituationer som format honom och veta varför han ständigt flyr sina känslor trots att han passerat 60 år. I mitt tycke den sämsta av de tre böckerna. Leo känns tyvärr inte så intressant som karaktär och jag hade velat veta mer om Susanne, Sofia och Arvid och Lovisa. Allt faller lite platt även om jag vill tro att Susanne och Leo ska finna varandra igen.

/Hanna

 



fredag 25 september 2020

Att känna sig rik

Oj vad september har rusat fram. Jag har haft mycket jobb och tyvärr inte hunnit med så mycket höstnjut som jag velat. Ett par bra rutiner har jag dock lyckats hålla i som att efter varje arbetsdag gå en promenad i skogsspåret och att ta en fika utomhus så ofta som möjligt. 
 
Trädgården har inte gett så mycket frukt och bär som andra år och kanske beror det på hur våren va och att blomningen kom igång lite sent och blommade snabbt över. Hur som helst. Jag har gjort äppelmos och plommonsylt och jag tror aldrig jag känt mig så rik. Vi köpte en tork också och har provat att torka äpplen och det ska vi försöka hinna med nu i helgen, så gott med lite kanel på också. Vem vet nästa år kanske träden kommer prunka igen. 
/Hanna  

söndag 6 september 2020

Äntligen skogens guld

Igår tog jag en lång skogspromenad. September bjöd på härligt väder med sol och den varma tröjan som jag först hade på mig var alldeles överflödig. Jag fick gå länge för att hitta lite kantareller då marken var väldigt torr trots senaste tidens regnskurar. Mycket smått gick att se i mossan. Så om två veckor får jag nog gå ut igen. Att plocka svamp är verkligen det härligaste med hösten och att få elda i öppna spisen. Vi hann med sommarens sista dopp också under helgen i 18gradigt vatten, uppfriskande och skönt. Vi hade kunnat stanna på landet för alltid. Synd att vardag och trollungarnas träning pockade på. 
/Hanna

torsdag 20 augusti 2020

Veckans mat - meny

Första veckan tillbaka i förorten efter ett långt sommarlov och första veckomenyn som planerats. Under corona känns det som att matinspirationen har trutit lite här hemma och fokus har mer legat på att äta goda mellis och glass i stora lass. Mellanmål har känts roligare helt enkelt och med värmen den senaste tiden har ingen av oss varit särskilt hungriga. Vi har också handlat mycket mat på extrapriser vilket gjort det svårt att planera menyn även om jag tror att det kanske blir mera prisvärt i längden. Vi har också slarvat med att handla ekologiskt vilket vi nu ska återgå till med målet att handla 80 % eko-reko totalt sätt. 

Veckans meny: 

Pasta pesto med rostade rotfrukter

Hamburgare med rostad färskpotatis

Potatisbullar med lingonsylt och rivna morötter 

Fiskpanetter med ris och örtsås 

Gazpacho med toast  

/Hanna

 


 

onsdag 19 augusti 2020

Boktips och sommarens läsning

Har ni läst mycket i sommar? I ärlighetens namn måste jag erkänna att jag har inte riktigt fått till det med läsning i sommar. Jag kom igång väldigt sent under semestern med läsningen och hann då bara med tre stycken böcker som jag läst och två ljudböcker. Vet inte varför egentligen för jag älskar att läsa och ta mig den tiden. Tipsar i alla fall om två favoriter som jag läst:

Där kräftorna sjunger (inbunden) 

Där kräftorna sjunger av Delia Owens  

Handlingen utspelar sig i utkanten av en liten stad längst med North Carolinas kust. Kya som kallas för "träskflickan" av den lokala ortsbefolkningen kämpar för sin överlevnad, kärlek och för att komma bort från känslan av att alla människor hon älskat har övergivit henne. Samtidigt handlar det om ett misstänkt mord i våtmarkerna inte långt från Kyas skjul. Boken skildrar den speciella naturen i våtmarkerna och det vilda vackra som finns där och längtan efter att höra hemma och våga kämpa för sig själv. Boken har varit en stor succé i USA och jag förstår verkligen varför. Otroligt fint språk och fin melodi.

 I hjärtats bibliotek (inbunden) 

I hjärtats bibliotek av Phaedra Patrick 

Boken handlar om Martha Storm som givit upp kärleken och att bilda egen familj för att ta hand om sina föräldrar under deras sista år i livet. Martha älskar böcker, att arbeta på biblioteket där hon har ett väldigt osäkert vikariat och har extremt svårt att säga nej till människor i den lilla staden som utnyttjar hennes goda sinnelag. Efter föräldrarnas bortgång hamnar en mystisk bok i hennes ägo och det konstigaste av allt är att i boken finns det en hälsning till henne själv inskriven av mormor Zelda som ska vara död sedan länge. Jag tycker om Phaedras huvudkaraktär Martha hon är lite mesig och virrig och igenkänningen finns där. Hon vill men vågar inte för att sedan göra det i alla fall. En fin bok om hemligheter som förändrar människors livsöden. 

/Hanna

tisdag 18 augusti 2020

Dagens dikt En kvinna

 En kvinna går förbi, söker ögonkontakt och sprider värme med sina leende ögon när du möter hennes blick. 

En kvinna går förbi, hon passerar oss på sin väg genom livet, hon bjuder in oss till att ta del av hennes resa

En kvinna går förbi, hennes låga är på väg att slockna och den värmen hon hade att ge riktar hon nu in mot sitt hjärta.  

/Hanna

 


måndag 10 augusti 2020

Semester på barndomens ö

Vi har varit på Öland. På platser som är så mycket min barndom. Vi har badat, ätit rökt fisk och kroppkakor. Spelat tennis och kort. Gått på utedass och ätit glass. Ja barndomsnostalgin har varit stor och det har varit fint att få se våra barn leka där jag själv lekte i deras ålder. Men mitt i allt insåg jag att jag inte är en så nostalgisk person som jag kanske har trott och att jag inte vill återskapa min egna barndom. Jag vill att trollungarna som nu börjar bli stora får sina sommarminnen i upplevelser, dofter och smaker. Jag insåg också att Öland som ö har givit mig nya upplevelser som vuxen. Genom mitt jobb har jag haft en rad projekt på ön som skapat nya fina upplevelser som vuxen. Mött människor jag verkligen uppskattar och tycker om och kommit till platser på ön jag aldrig varit på som barn. Så min relation till ön har också vuxit. En hjärteplats helt enkelt. 


onsdag 22 juli 2020

Långsamma högsommardagar



Sista arbetsveckan innan semester pågår för fullt vilket känns lite konstigt för vi har alternerat livet hemma och vid sommarstugan i flera veckor nu. Fördelarna med att arbeta största delen av tiden framför datorn och bara behöva en bra uppkoppling. Corona läget har ju också gjort att det varit så en tid. Saknar nästan det fasta rutinerna med att barnen går i skolan så att det blir vardag och helg. Nu känns det mera som om allt flyter ihop. Regniga blåsiga dagar, långa arbetsdagar. Soliga fina dagar, korta arbetsdagar. Men det är lyxigt att vara vid havet. Ta ett dopp på lunchen och efter arbetsdagen. Spela tennis med mjuk boll. Gå i skogen. Äta långa frukostar. Stillsamt och vilsamt.

På ledig tid har jag ritat en del, lyssnat massor på ljudböcker och fortsatt att promenera minst 30 minuter varje dag. En bra rutin som jag inte vill släppa vart jag än är. Önskar er en fin högsommar vart ni än är!
/Hanna

söndag 5 juli 2020

Hej juli

Sommaren kom verkligen med buller och bång i form av värme och sol. Junis sista dagar var vackra men också en påminnelse om klimatkrisen. Uppmätta 38 grader i Sibirien gör i alla fall mig lite omskakad. Inte för att vi inte ha vetat utan för att det har gått så fort. Jag rekommenderar alla att lyssna på Greta Thunbergs sommarprat det är så viktigt att vi alla gör det vi kan utifrån våra möjligheter och hjälper till. Gör våra röster hörda och använder den ekonomi vi har och äger för att påverka förändring.

Vi inledde sommarens första veckor i lugn takt. Tillbringade vår tid fördelad mellan sommarstugan en timme bort vid havet och hemma på vår gata i förorten. Och så kommer nog stora delar av sommaren vara. Covid-19 sätter stopp för många planer och besök hos släkt och vänner på annan ort. Ger oss lite tid att fundera, samla kraft och tänka nytt. Igår såg jag en sommarlista på Instagram som verkligen väckte inspiration och nytänk. Det finns ju så mycket man kan göra. Inspirerad som jag blev gjorde vi en egen sommarlista tillsammans familjen.

Vi kom fram till:
  • Spela tennis
  • Äta surströmming för första gången
  • Bo på hotell
  • Besöka en annan stad
  • Kolmården
  • Skansen
  • Historiska museet
  • Picknick på utsiktsberget
  • Besöka bokskogen
  • Ha spansk afton med paella
För min egen del har jag sex saker jag vill göra i sommar:
  • Skriva klart min barn-/ungdomsbok.
  • Besöka minst en loppis
  • Besöka ett för mig nytt naturreservat/nationalpark
  • Plocka blåbär och göra blåbärspaj
  • Lära mig laga minst tre nya paradrätter till hösten
  • Läsa minst 5 böcker

Till midsommarlunchen gjorde jag denna sallad på bilden med fänkål, dill, morötter, grönsallad, picklad rödlök, och västerbottenost, dressad med citron och olivolja. Den blev väldigt god och kanske kan den tillsammans med grillad fisk bli en ny paradrätt i sommar, vem vet.

Idag öser regnet ner men det är mysigt det också! Önskar dig en fin och mysig dag!
/Hanna


onsdag 17 juni 2020

Att skriva en ansökan och ett personligt brev till en författarutbildning eller skrivarkurs

Jag heter Hanna och jag föddes i augusti när solen värmer, kvällarna är ljumna och alla vill äta kräftor. Jag föddes 1979 och då var min mamma 19 år och min pappa 23 år, med ett begynnande alkoholproblem. Deras kärlek hade hållit i mer än fem år men när de fick mig sprack ballongen och min mamma fattade de viktiga beslutet att hon inte kunde leva med min pappas missbruk och en bebis. Hon lämnade honom och började bygga upp sitt eget liv i förorten. Min start i livet och jag är imponerad av hur bra min uppväxt faktiskt blev. Min mamma har alltid varit kärleksfull, tålmodig, snäll men lite sträng och trott på disciplin och ordning. Hon har alltid varit en trygg vuxen och är fortfarande en av det viktigast personerna i mitt liv. Min pappa som jag haft en relation till under hela mitt liv har alltid varit den påhittiga, äventyrliga naturmänniskan, som inte kan sitta still och som gråter till barnprogram om de är sorgliga. Som ofta under uppväxttiden varit mera i sig själv med sina egna problem än funnits till för sin omgivning. Som velat gott men inte alltid uppnått ett gott resultat.

Jag växte upp i Bagarmossen, där gångvägarna utgår från torget, skolan är byggd i rött tegel och ser mer ut som ett fängelse än en skola. Där loftgångshusen ligger som en grå mur mot skogen och Nackareservatet. Där fyllisarna sitter på torgets parkbänk och skrattar och skrålar. Där fontänen gör sitt bästa för att hamna i blickfånget trots att den står lite till vänster på torget. Där höghuset en gång signalerade modernitet, men med åren mer ser ut som en sliten symbol från en annan tid. Där växte jag upp, med knästrumpor i klarblåa skinnsandaler, avklippta jeansshorts och hemstickad kofta. Oftast cyklandes på min röda cykel småpratandes med mig själv.

Så här inledde jag mitt personliga brev till Långholmens författarskola och jag blev så glad när jag blev antagen och ännu gladare över att få ha gått denna utbildning som givit mig så mycket och gett mig tron på att våga skiva på ett bokmanus. Nu hoppas jag verkligen att jag vågar fullfölja och skiva klart bokmanuset och skicka in den.

/Hanna

måndag 15 juni 2020

Att reflektera, samtala och våga öppna upp om rasism

Det är väldigt lätt att ta ställning för olika viktiga samhällsfrågor i ord. Till exempel om någon frågar mig är du rasist? Så skulle jag direkt svara självklart inte. Men om någon ställde mig följande frågor? Hur många av dina vänner är svarta eller har invandrarbakgrund? Hur många på din arbetsplats är svarta eller har invandrarbakgrund? Hur många inom din bransch? Hur många i tennishallen där du tränar? Där du bor? Under din studietid? I butikerna där du handlar? I ditt Instagram flöde? Osv. Ja ni förstår hur stor frågan är och hur komplext det är. Jag kan ärligt skriva att jag inte reflekterat över hur det ser ut på min arbetsplats eller bland mina vänner. Förrän nu. 

Att vara vit och privilegierad gör utifrån mitt perspektiv att jag troligtvis missar det viktigaste frågorna eller uppfattar inte ens de viktiga frågorna. Det är därför jag tror på samtalet och utbildning.

Om vi inte pratar och samtalar om viktiga ämnen som rasism kan vi inte förändra vårt samhälle. Därför måste vi prata om det som händer i USA men också om rasismen som finns i Sverige. Vi måste prata med våra barn, föräldrar, kollegor och vänner. Vi måste våga vara ärliga mot varandra och berätta om det vi inte upplevt själva eller förstår. Vi måste också blotta oss och stå upp för våra åsikter och tankar för att sätta bollen i rullning för att få en bättre värld. Ingen ska bli skjuten i ryggen obeväpnad av polisen. Ingen ska bli stoppad i sin bil bara för att man är svart. Ingen ska uppleva förföljelser och trakasserier. Ingen ska behöva uppleva fördomar, diskriminering och aggression.
/Hanna 

måndag 8 juni 2020

Tankar i juni - när världen brinner och att hitta lugn i att odla


Inte trodde jag för fem år sedan att lycka kunde vara att odla egna grönsaker. Även om det är slitsamt att odla och mycket kånkande så upplever jag lycka när jag ser att det kommer upp små späda grödor ur jorden. I år blev det inte riktigt som vi tänkt oss men nu har vi fyllt alla våra pallkragar och det flesta grödorna lyckades vi så själva.
I den första pallkragen har vi örter; gräslök, persilja, salvia, dragon och basilika.
I pallkrage nummer två har vi; zucchini och grönkål.
I pallkrage nummer tre har vi; potatis (som precis har kommit upp så vi lär inte kunna skörda till midsommar) och i pallkrage nummer fyra har vi brysselkål. Bakom pallkragarna har vi satt fem solrosor jag hoppas verkligen att det kommer att växa och bli starka och blomma vackert. 
I en pallkrage av äldre modell framför hallonbuskarna har vi jordgubbar och precis som med potatisen lär vi inte hunnit få några till midsommar. Tacka vet jag rabarber vilken växtkraft. Vi har redan ätit flera pajer och gjort saft. Vilken dag som helst ska jag även passa på att göra hallon och rabarbersylt så gott både till lagrade ostar och pannkakor. Uppe på altanen har vi en del tomatplantor också som vi drivit upp. Finns det något godare än solmogna tomater. Förutom trädgårdsfix står skolavslutning på veckans agenda.

I dessa corona-tider blir ju allt så annorlunda. De blir skolavslutning i klassrummen utan föräldrar men med fika, sång och sommarpresenter till fröknarna. Fint så. Sedan börjar stora trollungens sommarlov då han blivit för stor för sommarfritids medan lilla trollungen får gå ett par veckor på sommarfritids innan vi vuxna får semester.

Sommaren blir ju också annorlunda i år. Vi kommer att vara mycket i vår sommarstuga och sedan får vi se om vi kommer resa någon annan stans lite längre bort i Sverige. Jag hoppas i alla fall att vi kommer att vara hemma en del också så vi kan ta hand om alla fina grödor. Jag hoppas att vi kommer att fylla sommardagarna med salta bad, brädspel, skogspromenader, glass och böcker. Just nu känns det skönt att bara få vila, vara och rikta tankarna inåt. Kanske beror det på läget i världen och här hemma med demonstrationer mot rasism, corona-kris, klimatkris och ekonomisk oro. Men att vi behöver politiska reformer och krafttag mot orättvisor hoppas jag att ingen längre kan blunda för. Att vi behöver bygga hållbara städer, samhällen och byar lika så. Att vi behöver tänka på jordens resurser och lära oss att hushålla och tänka på alla människor på vår jord och inte bara rika nationer och stater. Att vi måste ställa om och tänka om. Att vi människor bara är en ras oavsett hur vi ser ut och det är rasen människa.
/Hanna

tisdag 26 maj 2020

Lyxen av att studera, Långholmens författarskola

Under hösten och våren har jag haft lyxen att studera på 50% på Långholmens folkhögskola. Kursen jag gått heter "Långholmens författarskola". Jag har arbetat med ett bokmanus samtidigt som jag varje vecka fått respons samt fått ge respons på texter utifrån mina gruppmedlemmars manus. För mig har det varit så lyxigt. Att få vara i en skapande process och att få stanna i kreativiteten i en längre period. Jag har fått möjligheten att släppa ifrån mig mina ord, meningar och berättelser till en liten skara läsare som kommit med så många vettiga tankar, åsikter och frågor. Och det har verkligen gjort att min text växt, utvecklats och fått liv.

Att ha gått hela skoltiden med en klump i magen av att inte kunna skriva utan att stava fel eller att läsa utan att det går långsamt och med vissa stakningar har gjort att jag inte riktigt varit redo att skriva förrän nu när jag passerat fyrtio. Och jag är så glad för att jag vågade och lät min berättelse ta form och att jag vågade drömma om att få bli författare oavsett vad som framtiden kommer att föra med sig härnäst.Och för er som går med liknande drömmar som jag kan jag verkligen rekommendera att gå en skrivkurs, det är höjden av lyx!
/Hanna

måndag 11 maj 2020

Hej maj!



Tiden just nu är lite suddig i kanterna. Veckorna går och mycket är samma lika som tidigare vårar när grönskan återkommer men mycket är också olikt sig. Maj månad brukar bjuda på så många fina härliga kvällar med vänner och släkt. Grillmiddagar och ett glas rosé på altanen. Ljusa kvällar som välkomnas med öppna famnar efter vårvinterns mörker och kyla. Men i år blir det annorlunda. Vi håller social distansering och än så länge går det rätt så ok men det börjar värka lite i hjärtat av längtan efter gemenskap och kramar. Vi påtar i trädgården, går promenader, bakar och fikar och lyssnar på en massa ljudböcker. Att barnen går i skolan, har sina aktiviteter och läxor bidrar till den normala familjekänslan och det är vi tacksamma för. det hade varit jobbigt annars. I morse kom vi på att det nu bara är fem veckor kvar till skolavslutning och sommarlov. Och visst kommer det att bli annorlunda men det går det också.
/Hanna

tisdag 21 april 2020

Att ha känslor utan uppehåll under Corona

Att vara en högkänslig person betyder ju för många som har personlighetsdraget att man lätt blir överstimulerad vid för mycket intryck som dofter, ljud, ljus, känslor, smaker, nyheter m.m. Överstimuleringen i sig kan ta sig olika uttryck och hanteras på olika sätt. Lika så brukar man ofta höra att människor med hsp lätt blir stressade och har svårare för att hantera stress och oro.

Hur är det då mitt under en pågående pandemi där det känns som att majoriteten av människorna är oroliga och stressade över det tillfälliga begränsningarna, över ekonomin, över samhällsutvecklingen och över att själva bli sjuka eller att de man älskar ska bli svårt sjuka. Jag kan inte svara för alla men för min egna del har det inneburit ett visst lugn. Nu har jag förmånen av att kunna arbeta hemma och jag har två barn i grundskoleåldern som inte drabbats av hemundervisning men det jag tror att lugnet mestadels kommer ifrån är mitt angreppssätt som jag som hsp-person har till mycket i livet för att må bra, mina verktyg.

Min process är i fem steg och så har det varit även gällande coronaviruset:
  • Ta in information och hårda vetenskapliga fakta (för mig helt nödvändigt som gärna fångar upp andras känslor och blir känslostyrd). Detta har betytt att jag inte läst alla artiklar och följt nyheternas olika rapporteringar utan tittat på Folkhälsomyndighetens information, MSB:s och WHO:s.
  • Processa informationen och låta den sjunka in, gärna stegvis. Skrivet ner tankarna kring informationen och omsatt det till mitt liv.
  • Se till det man vet istället för det man tror, detta kan vara svårt men har varit bra för mig och något jag återkommer till. Också bra ur perspektivet vad kan jag påverka och ta för ansvar. 
  • Skapa rutiner för arbetsdagarna även om mycket är annorlunda. 
  • Acceptera känslorna och låta det vara utan uppehåll, detta är nytt för mig, för oss alla i vårt samhälle. Ingen förväntar sig att vi ska ha alla svar.
/Hanna

Plåtmat så enkelt och gott!


Plåtmat finns det något enklare. Att bara blanda rotfrukter och grönsaker på en plåt och tjofsa in de i ugnen för att sedan ta ut och servera direkt när det blivit härligt rostade och fått lite färg. I söndags började jag rosta sötpotatis och potatis med lite olivolja örtkrydda och lite chili. Det fick ugnsrostas i 10 min på 225 grader innan jag la till rödlök, vitlök (hela klyftor), zucchini, paprika och sparris och lite mera olivolja för att rostas i 10 minuter till. Färgerna och dofterna blev ljuvliga. Serverades direkt med en kall sås på gräddfil, finhackade soltorkade tomater och riven parmesanost, salt och peppar. Alla blev nöjda och mätta. Och måltiden tog totalt 25 minuter att tillaga.

Plåtmat för fyra: 
1 sötpotatis 
4 potatisar
2 rödlökar
5 viklöksklyftor
1/2 zuccini
1 röd spetspaprika
1 knippe sparris
Olivolja
Örter, salt och peppar. 

/Hanna

måndag 13 april 2020

En annorlunda påsk

Tur att solen har spridit glädje för visst är det lite speciellt att inte kunna träffa och krama om de som betyder allra mest. Som vi har saknat kusiner, mormor och morfar/farmor och farfar. Vi brukar ju hinna träffa de alla på påsken men inte i år. Vi firade en riktig hemma påsk. Vi gjorde det så mysigt som det bara går med god mat, utomhuslek, film och godis. Vi brukar ge påskpresenter till barnen men där kom vi av oss helt istället blev det varsin fredagsmyspåse med mini chipspåse, Festis, oliver, ölkorv (barnens favorit), torkade rabarber från Saltå och varsin bar, ja det blev en salig blandning i påsarna med trollungarna tyckte det var mysigt. På påskafton hade påskharen kommit på besök men istället för ägg hade han lämnat två fina små plåtlådor med godis och suddgummi i. Två bra filmer hann vi med också min favorit var Aladdin, vem gillar inte Will Smith som blå ande och en massa bra musik.
/Hanna

fredag 27 mars 2020

Att vara tillsammans - tips på bra familjeserier

Vi är nu inne på vecka två med inställda eftermiddagsaktiviteter och har mycket tid hemma tillsammans alla fyra som sig bör i dessa coronatider. Trollungarna går fortfarande i skolan och vi vuxna arbetar hemifrån.

Jag måste erkänna att det är inte bara lätt med en smått orolig mamma, 8-åring med humörsvängningar och en tweenie som stundtals vill vara i fred och stundtals krama och hänga tillsammans. Utmanande minns sagt för sambon som får balansera och hålla huvudet kallt och ibland skälla på oss alla tre.

Hur som vad gör man då hemma tillsammans? Vi spelar orimligt mycket tv-spel, bakar för att få fika orimligt mycket och kollar på serier. En serie som jag verkligen kan rekommendera om man har barn över 7 år är "Brevet till kungen". En brittisk drama-, fantasy- och äventyrsserie från 2020 som finns på Netflix med svenskt tal. Serien är på sex avsnitt och är sådär lagom spännande och utspelar sig i otroligt vackra miljöer. Ett annat tips om man gillar naturprogram som vi är "Världens natur Serengeti" som finns på SVT Play. Väldigt vackert naturprogram där man får följa djuren som lever på Serengeti genom det olika årstiderna. Och slutligen tips tre om man längtar efter äventyr och att resa till spännande platser "Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet" från 2019 finns på C More och Tv4. Robert Gustafsson som Ture är mycket underhållande och alla det fina gamla attributen som den flygande mattan och temlorna finns med.

Serengeti.
"Världens natur Serengeti" SVT Play
/Hanna



onsdag 25 mars 2020

Trädgårdstiderna börjar nu!

Nu har vi börjat planera för odlingsåret 2020. Vi tänker oss örter i massor, ett större potatisland, purjolökar, pumpa, zucchini och en massa goda tomater. Grönkålen blev succé förra året så det kör vi på igen. Nytt för i år är även att vi tänker oss mera blommor och framför allt ängsblommor vi vet att när sommaren väl kommer så har vi inte så mycket tid hemma utan tillbringar gärna vår tid på vårt landställe. Nu i dessa oroliga tider kan man ju inte riktigt veta hur sommaren kommer att bli så man får väl planera för att vara mycket hemma också och då är jag så tacksam över att vi har våran trädgård. Planerna går som följande och tanken är att vi ska gräva ett separat potatisland vid slutet av alla pallkragar.

Odlingsåret 2020
Buskar och bär: 
Hallon
Amerikanska blåbär
Björnbär
Svarta vinbär
Vill köpa två röda vinbärsbuskar. 
Jordgubbar
Rabarber

Grönsaker och rotfrukter: 
Pumpa
Zuccihini
Potatis
Grönkål
Spritärter
Purjolök
Grönkål
Tomater

Örter: 
Timjan
Salvia
Rosmarin
Persilja
Gräslök
Oregano 
Basilika 

/Hanna




söndag 15 mars 2020

Älskade frukost

Jag älskar helgfrukostar. Att få duka upp, sitta länge hela familjen tillsammans och titta på naturprogram. Att göra veckans godaste mackor och fylla på kaffekoppen inte bara en gång. Att dricka stora glas med apelsinjuice och avsluta med uppskuren frukt och jordnötssmör på sista smörgåsen som en efterrätt redo att möta vilodagen. Ja jag skulle kunna äta frukost både till lunch och middag. Veckans mysigaste familjestund.
/Hanna

onsdag 11 mars 2020

Coronaviruset och att känna oro

Att känna oro för Coronaviruset kan tolkas på flera olika sätt men jag upplever det som en sund reaktion. Att oroa sig gör att de allra flesta läser på, utbildar sig och håller sig uppdaterad. Att man funderar, tar ställning och är noggrann. Vilket inte kan vara fel. Idag är det 461 sjuka i Sverige. Och budskapet verkar vara att vi måste anpassa oss till vart man befinner sig i utvecklingen av epidemin och arbeta för ett säkerställande över tid. Jag tänker mest på alla äldre, multisjuka och svaga som kan drabbas hårt av detta virus. Själv vet jag inte hur sjuk jag skulle bli om jag drabbas. Jag har sedan tidigare ärrbildningar på lungorna efter att ha haft dubbelsidig lunginflammation två gånger i mitt 40-åriga liv. Den jag mest tänker på är min fina mamma och att jag verkligen inte vill att hon blir smittad av detta virus som lever med kronisk sjukdom redan. Det är den största oron av alla så jag kommer att fortsätta läsa på, utbilda mig om viruset och följa utvecklingen, hoppas du gör det också!
/Hanna


fredag 14 februari 2020

Vabruari

Så drabbades även vi av vabruari. Först fick lilla trollungen huvudvärk sedan gick den över och allt var frid och fröjd trodde vi och han gick glatt tillbaka till skolan. Men bara efter ett par timmar kom ett samtal att han nu kände sig risig. Skyndade mig upp till skolan (fördelen med att jobba hemifrån minst 1 gång/vecka) och hämtade hem stackaren som var helt vit i ansikte. Tog en kort promenad hem och direkt när vi kommit innanför dörren tog han på sig pyjamas och kröp ner i sängen och somnade. Vaknade efter en timme och hade då 39 graders feber.
Dagen efter var febern fortfarande lika hög och aptiten obefintliga så jag gjorde scones och det gick ner tillsammans med prästost och lite marmelad. Dagen spenderades framför tv och vilandes till ljudbok. Nu är vi på dag fyra men febern är i alla fall på väg ner och lite utomhusluft fick vi i alla fall.

Scones med rivet äpple och russin
1 rivet äpple
1 dl russin 
3 dl glutenfritt mjöl
1,5 dl glutenfria havregryn
50 gram smör
2 dl filmjölk
Nypa salt 
Kanel efter smak och tycke
Nyp ihop alla ingredienserna och klicka ut på ett bakplåtspapper grädda i 10 minuter på 220 grader. 
Smaklig spis. 

/Hanna

lördag 8 februari 2020

65% + 50% = 115%

Tja hur tänkte jag kan man ju undra när jag bestämde mig i höstas för att studera skrivande på 50% och samtidigt jobba 65% för att kunna leva som familj och inte sänka levnadsstandarden totalt. Såhär inne på termin två av mina studier kan jag ju bara se i backspegeln att jag var så fruktansvärt glad. Glad över att arbetsproverna räckte till för att komma in på skolan och kursen. Glad för att få skriva.
Det jag inte tänkte på var att  jag har ett arbete som i perioder är stressigt och att jag inte har någon som kan ta över mina arbetsuppgifter. Att det digitala högarna skulle svämma över och att jag skulle få sömnlösa nätter och stressiga veckor. Att jag är en person som har svårt för att säga nej i min yrkesroll, vilket lätt ställer till det lite. Vill så gärna vara den där personen som är glad, fixar och trixar. Proffstrevlig sa en kollega i veckan. Och mitt hjärta dog lite. För mig är proffstrevlig att vara utåt sätt pepp men lite svår att komma nära, förstå sig på eller tycka om. Orden sårade helt enkelt. Även om hen kanske inte alls menade det så blev jag lite ledsen. Men jag förstår ju att det är så jag framstår. Som en bubblig person som levererar även om alla inte vet riktigt vad och alltid är glad för att stressen gör att jag inte orkar med det där andra. Gnället, energitjuvarna och det eviga samtalen om tid. Och mitt skrivande jo det går bra men helger är nu mera till för att skriva och jag önskar så att jag var bättre på att planera min tid och att skrivlusten skulle infinna sig även under lite stressiga perioder men i ärlighetens namn kommer inte lust under stress. Men jag vill inte gnälla bara bli bättre. Bättre på att säga nej. Bättre på att planera. Bättre på att prioritera lusten att skriva. Och bättre på att känna tacksamhet! Lite röriga tankar en lördag! Nu ska jag skriva för att sedan gå och köpa lördagsgodis med trollungarna. Önskar er en fin helg!
/Hanna


fredag 7 februari 2020

Att landa inför helg

Idag unnade jag mig en lugn och stilla morgon. Efter två givande och utmanande kursdagar är jag lite som en urvriden trasa, tacksam för helg. Jag lämnade barnen i skolan och sedan tog jag en lång promenad i villaområdet med en go-kaffe. I långsamt tempo. Återvände hem och gjorde mer kaffe och åt lång frukost till ljudet av samtalsradio. Tacksam för en dag hemma, i stillhet och för att finna ro i att skriva.
/Hanna

tisdag 28 januari 2020

Hipp hipp hurra!


I helgen firade vi lilla trollungen som fyllde 8 år. Våran minsting som just nu verkar vara lite i en fas när världen börjar kännas lite läskig och spännande på samma gång. Han är fortfarande ett äventyr och gör verkligen vår familj komplett. Älskar Minecraft och att titta på olika gamers. Spelar fotboll, pärlar och bygger med lego helst Harry Potter.
Vi hade kalas för den närmsta släkten och faddrar. Bjöd på korv med bröd med nya favorit tillbehör som picklad rödlök och coleslaw. Efter det fika med pannkakstårta med grädde, blåbärssylt och lite färska blåbär på toppen, så enkelt, prisvärt och gott. Mysigt och lagom. En fin lördag!
/Hanna

tisdag 21 januari 2020

Bästa restfesten - Fried rice!

Jag jobbar i regel hemifrån 1 dag/vecka och då brukar det bli restfest till lunch. Idag blev det en favorit fried rice. I dag fräste jag upp lök, morot, vaxbönor och ris i lite soya, fisksås och chiliflakes. Avslutade med att pressa över lite citron och serverade med vegans majonnäs. Så enkelt och gott! Bra för både plånbok och miljön (alla ingredienser var eko-reko).
/Hanna

tisdag 7 januari 2020

Min topp fem över lästa böcker år 2019

Under år 2019 läste jag totalt 19 stycken böcker målet var att läsa 25 stycken men så blev det inte riktigt. Eftersom jag har dyslexi går det inte alltid så fort när jag läser och jag måste verkligen fastna för boken och språket för att ta mig framåt. När jag nu dessutom går i skolan och arbetar med ett eget manus uppskattar jag verkligen läsandet mer. Det ger så mycket och utvecklar mitt eget skrivande. Framför allt hur jag kan utveckla mina karaktärer där jag ibland (ofta) kör fast. 

Mina fem favoriter år 2019 har varit (utan inbördes ranking): 
  • Kring denna kropp, av Stina Wollter
En bok som verkligen väckte mig i mitt förhållningssätt till min och andras kroppar. Som fick mig att fundera på varför jag tänker som jag gör kring min egen kropp och att se det fantastiska i vad kroppen kan åstadkomma och hur kroppen och själen hör ihop och skapar förutsättningar för livet. Att dessutom få ta del av Stinas varma, kloka ord och livserfarenheter berörde mig på djupet.
  • Bränn alla mina brev, av Alex Schulman
Att få ta del av en kärlekshistoria som format så många människors liv. Slitit isär, slitit itu och väckt ilska och vrede. Skapat osäkerheter och oförmåga att älska på djupet. I en tid som utvecklade Sverige var både fint och sorgset. Karin Stolpe skildras på ett sådant vackert sätt och jag kunde bara inte sluta läsa. 
  • Folk med ångest, av Fredrik Backman
För mig som lever med ständig ångest var kanske denna bok både den viktigaste och roligaste boken jag läst under året mest därför att i vetskapen om att inte vara ensam kan man se det komiska i det tragiska. Och jag fäster mig verkligen i denna misslyckade bankrånare och gisslanhållare. När människors liv flätas samman och det tvingas till samtal, möte och förståelse. Så fint. 
  • Allt jag fått lära mig, av Tara Westover
Oj vilken bok och vilket liv denna berättelse berättar om. I skuggan av tron, i skuggan av familjen, utanför samhället och ouppnåelig för vetenskapens fakta. En fantastisk skildring av en ung flickas liv och hur hon bryter sig ur från sitt fängelse som består av kontroll, hot och vård.
  • Jag for ner till bror, av Karin Smirnoff 
Karins språk och berättelse om Jana Kippo fängslade mig direkt. Det hårda beskrivningarna, karaktärerna som väcker känslor och tillbakablickarna på barndomen och det tvillingarna har utstått. Smalångers landskap och gemenskapen i det lilla samhället. Längtan efter att rädda sig själv och andra. Så starkt berättad och jag ser verkligen fram mot sista delen om Jana Kippo. 

/Hanna

måndag 6 januari 2020

Hejdå 2019 och hej 2020!



Vi inledde det nya året i fjällen i svärisarnas sportstuga. Vädret var lite si och så och humöret lika så. Jag är ju inte så förtjust i det där med oskrivna blad, nya möjligheter och framtidstro. Jag är ju lite mera vemod, eftertanke och ångest. Tur att de övriga familjemedlemmarna kan väga upp, vara drivna och peppiga.

På nyårsafton åkte vi skidor på dagen och hängde i stugan på kvällen. Lagade god mat och samtalade. Vi pratade om året som gått, vilka familjemål vi hade för 2019 (som att pröva äta sniglar) och vilka mål vi uppfyllde. De var flera mål som vi inte lyckades utföra 2019 bl.a. en familjeresa utomlands som vi tar med oss in i 2020. 

Vi summerade våra favorithändelser under det gångna året. Några av mina favoriter var påsken på Öland och sommarens fjällvandring. Och vi pratatde om vad vi saknat. Alla fyra var vi överens om att det är bra att ha ett par individuella mål och ett par gemensamma familjemål så så blev det även för 2020.

Vi pratade mycket om Greta-effekten och längtan av att vilja göra rätt saker utifrån miljön men också skapa minnen för livet som familj och drömmen vi alla har om att göra en långresa tillsammans (vilket vi aldrig gjort). Svårt och nyttigt samtal att ha. Vi kom fram till att vi är på god väg när det kommer till mycket men att det finns flera områden vi kan förbättra.

Vi kom fram till att vi är bra på att handla och äta ekologisk mat, laga vegetariskt, välja viltkött framför andra köttsorter, soppsortera och att inte konsumera i onödan. Men att vi har en lång väg att gå när det gäller att handla second hand och att välja tåget framför bilen. Så hej 2020 du är så välkommen och vi är så redo!
/Hanna




 

Boktips Jul på det lilla hotellet vi havet

Jenny Colgan har gjort det igen, skrivet en feel-good bok om människorna som lever på den fiktiva ön Mure. Vi får återigen följa Flora och F...