Tankar i juni - när världen brinner och att hitta lugn i att odla

Inte trodde jag för fem år sedan att lycka kunde vara att odla egna grönsaker. Även om det är slitsamt att odla och mycket kånkande så upplever jag lycka när jag ser att det kommer upp små späda grödor ur jorden. I år blev det inte riktigt som vi tänkt oss men nu har vi fyllt alla våra pallkragar och det flesta grödorna lyckades vi så själva.

I den första pallkragen har vi örter; gräslök, persilja, salvia, dragon och basilika.

I pallkrage nummer två har vi; zucchini och grönkål.

I pallkrage nummer tre har vi; potatis (som precis har kommit upp så vi lär inte kunna skörda till midsommar) och i pallkrage nummer fyra har vi brysselkål. Bakom pallkragarna har vi satt fem solrosor jag hoppas verkligen att det kommer att växa och bli starka och blomma vackert. 

I en pallkrage av äldre modell framför hallonbuskarna har vi jordgubbar och precis som med potatisen lär vi inte hunnit få några till midsommar. Tacka vet jag rabarber vilken växtkraft. Vi har redan ätit flera pajer och gjort saft. Vilken dag som helst ska jag även passa på att göra hallon och rabarbersylt så gott både till lagrade ostar och pannkakor. Uppe på altanen har vi en del tomatplantor också som vi drivit upp. Finns det något godare än solmogna tomater. Förutom trädgårdsfix står skolavslutning på veckans agenda.

I dessa corona-tider blir ju allt så annorlunda. De blir skolavslutning i klassrummen utan föräldrar men med fika, sång och sommarpresenter till fröknarna. Fint så. Sedan börjar stora trollungens sommarlov då han blivit för stor för sommarfritids medan lilla trollungen får gå ett par veckor på sommarfritids innan vi vuxna får semester.

Sommaren blir ju också annorlunda i år. Vi kommer att vara mycket i vår sommarstuga och sedan får vi se om vi kommer resa någon annan stans lite längre bort i Sverige. Jag hoppas i alla fall att vi kommer att vara hemma en del också så vi kan ta hand om alla fina grödor. Jag hoppas att vi kommer att fylla sommardagarna med salta bad, brädspel, skogspromenader, glass och böcker. Just nu känns det skönt att bara få vila, vara och rikta tankarna inåt. Kanske beror det på läget i världen och här hemma med demonstrationer mot rasism, corona-kris, klimatkris och ekonomisk oro. Men att vi behöver politiska reformer och krafttag mot orättvisor hoppas jag att ingen längre kan blunda för. Att vi behöver bygga hållbara städer, samhällen och byar lika så. Att vi behöver tänka på jordens resurser och lära oss att hushålla och tänka på alla människor på vår jord och inte bara rika nationer och stater. Att vi måste ställa om och tänka om. Att vi människor bara är en ras oavsett hur vi ser ut och det är rasen människa.

/Hanna