Jakten på protein

I många samtal jag haft på sistone om att minska sin köttkonsumtion alt sluta äta kött helt har jag flera gånger fått kommentaren "men vi måste ju få i oss vårt protein?" och visst måste vi det men måste vi äta så mycket protein som vi tror. Livsmedelsverket skriver att en vuxen person behöver 0,8 g per kilo kroppsvikt och dag tex. om man väger 70 kilo ska man då (0,8x70= 56) äta 56 g protein om dagen. Ett ägg innehåller 13 g protein per 100 gram för att man ska få ett hum om mängden.
   I samma diskussion har jag också lagt märke till att man byter ut köttet mot andra industriella varor ofta som köttsubstitut och ofta gjorda industriellt med soja som huvudingrediens. Som mamma är jag tacksam för dess halvfabrikat produkter för det förenklar min vardag och jag vet att det minskat min miljöpåverkan markant utifrån att jag ersatt kött som livsmedel men jag kan inte låta bli att fundera på om all den här sojan är så bra för miljön eller för oss människor? Vi vet att en del av den här sojan växer i Sydamerika och att man där skövlar värdefull regnskog för att öka produktionen av soja. Vilket då gör sojan till en riktig miljöbov och många vegetariska livsmedelsproducenter inte skriver ut var deras råvaror kommer ifrån. Vilket är bekymmersamt när man som konsument bara vill göra rätt.
   Menar jag nu att alla ska skippa sojaprodukterna och gå tillbaka till köttet nej absolut inte det jag vill få fram är bara att det är inte så lätt och det är inte hopplöst heller vi behöver bara lära om och göra rätt. Och om vi äter sojaprodukter i ett led till vegetarisk kost någon dag i veckan är inte det någon fara men vi ska kanske inte äta det fem gånger i veckan. Vi måste kanske äta så varierat att ingen produktion blir ett hot mot miljön.
   Vi måste kanske också titta på hela dagen matintag och se vilka proteinkällor vi får i oss under dagen som baljväxter, nötter och nötsmör, quinoa, bönor, edamame, kikärter, chiafrön, sesamfrön och solrosfrön. Alla dessa proteinstarka råvaror som vi kan äta mera av och som är bättre för miljön.
   Komplexa frågor kräver komplexa svar sa en professor till mig en gång i tiden och visst är det så att ha helhetsbilden för vad som är bäst är svårt men en sak är fakta och det är att ska vi minska på vår negativa påverkan på miljön måste vi stanna upp tänka cirkulärt, hållbart och göra val som är bättre för miljön. Och vi måste alla hjälpa till för vi är katastrofen, här och nu och varför då inte börja med vad vi äter som har i Sverige 1/3 av hushållens klimatpåverkan.
Min slutsats är att vi behöver protein men att vi kan få i oss det på så många sätt och att äta en vegetarisk kost idag innebär inte att du äter för lite protein per automatik. Så läs på och gör aktiva val.
/Hanna

Landat mjukt i augustis sista dagar

Vi har landat mjukt i augustis sista dagar. Vi har badat i sjö och hav. Njutit av att sommarvärmen kommit tillbaka. Vi har träffat vänner och familj, tankat värme och glädje. Vi har plockat två korgar med kantareller och karl johan som blev en riktigt god pasta till middag samma dag. Vi har avslutat kvällarna på altanen när solen gått ner.

Ja vi landade verkligen mjukt och jag hoppas att vi kan behålla den känslan länge in i september.

/Hanna

 

Att landa i augusti

Tänk att en månad kan bjuda på så många blandade känslor. Lugn, glädje, kärlek, pirrighet, lite oro och lite skav. Summering av sommaren som gick väldigt fort i år utan att vi hunnit med eller gjort så särskilt mycket. Vi har varit på vårt landställe vid havet, ätit långa frukostar, spelat pingis, ätit glass och badat. Gjort små utflykter med båten. Druckit en massa kaffe. Spelat spel. Gjort en utflyt till Stendörrens naturreservat. Jag har fyllt 40 år och vi har varit i Jämtland och vandrat. Ja känslan är att semesterdagarna bara har rullat på. Skönt det också men lite utan reflektion. Vi har varit i dagarna och vilat mycket.


Nu är vi tillbaka och hösten känns verkligen i luften och vemodet i bröstet även om det denna höst blir lite annorlunda för mig, jag ska nämligen gå på en folkhögskola i höst och skriva. Det ska bli så otroligt roligt och känns lite läskigt också. Det har varit en dröm men precis som drömmar är så kan det ju ibland vara som roligast just när det är en dröm. Varken mera eller mindre. Så hösten kommer att fyllas med jobb och skola 50/50. Jag har inte studerat sedan barnen kom år 2008 så det känns lite extra pirrigt. Som en extra satsning på mig själv. Så mina förhoppningar på hösten är att den kommer att fyllas med:

• Skrivande
• Roliga jobbprojekt (vet redan två som känns lite extra kul)
• Tid för vänner
• Tid för att vara i naturen
• Tid för att vara i köket, baka och göra vegetariska grytor
• Tid för massa mys med barnen då sambon kommer att vara på vift mycket så kan det ju vara ibland.
• Tid för mig själv och för att reflektera.

/Hanna

Boktips i augusti "Inte för nära" av Colleen Oakley

Jubilee har en ovanlig allergi, hon är allergisk mot människor och beröring hud mot hud ger henne inte bara eksem utan kan göra att hon får en anafylaktisk chock och dö. Hon har därför isolerat sig i sitt hem och lever sitt liv utan kontakt med människor. Hon flyr in i litteraturens värld och böckerna blir hennes trygghet. Men så dör hennes mamma som finansierat Jubilees undangömda liv för omvärlden och hon tvingas ut för att hitta ett jobb. Hon blir erbjuden en tjänst som bibliotekarieassistent i stadens lilla bibliotek av en gammal klasskompis.

Eric brottas med sig själv, som pappa och exman har det inte gått så bra och nu har han adopterat sina bästa vänners son Aja efter att det omkommit i en olycka. Aja som han inte lyckas komma nära eller har förmågan att få att öppna upp sig. Nu har det flyttat tillfälligt till den lilla staden för Erics jobb men det är inte så lätt.

Av en slump möts det tre på biblioteket och Jubilee når Aja som igen annan och en vänskap växer sig allt starkare.

Colleen Oakley har lyckats skriva en feelgood bok som inte bara känns charmig och varm utan äkta. Hon har lyckats beskriva livet där allt inte är enkelt men det finns utrymme till förändring och om man vågar utmana sig själv i mötet med andra. Hon beskriver vänskap på ett sådant fint sätt utan att beskriva det allt för självklart. Och har förmågan att beskriva hur kärlek och sorg ofta ligger så nära varandra. En bok som lämnar sådan värme i hjärtat och som stannar kvar länge efter att man läst klart. Passar perfekt att läsa i augusti när semestern känns långt borta och ekorrhjulet nära.

/Hanna

Jämtland i mitt 💛

En vecka i Jämtland va precis vad denna nyblivna 40-åring behövde. Vandra på fjällen, tälta, plocka hjortron, bada i tjärnar och unna sig ett dygn på hotell i Åre. Jämtlandsfjällen är så otroligt vackra och där finns både det svårtillgängliga och det tillgängliga naturområdena. Min sambo är en av det erfarna vandrarna och väger upp min okunskap och det känns alltid så tryggt på fjället med honom. Han väljer leder och vandringar som passar hela familjen perfekt och vi får verkligen den där naturupplevelsen vi alla suktar efter och varken barnen eller jag bryter ihop (inget tjat och gnat från trollungarna med andra ord, inget jag orkar inte eller är trött). I år valde vi vandring varannan dag och utflykter där emellan. Vilket visade sig vara perfekt när vädret var lite ostadigt och vi slapp både regn och åska som kom när vi tryggt satt i bilen på väg till utflyktsmål eller på väg hem till stugan.  

Veckans bästa upplevelser var:

• Vandring och tältning på Hottögsfjället. Så otroligt vackert när man passerat trädgränsen och belönas av utsikt som sträcker sig så långt ögat kan nå över fjäll, sjöar och skogar. För mig en av det finaste upplevelserna på alla våra vandringar.
• Kretsloppshuset i Mörsil. Så mysigt och fint lunchställe med växthus, höns och en blommande trädgård. Den ekologiska lunchbuffén var både vällagad och god. Favoriten som jag kommer att kopiera hemma i höst var coleslaw med broccoli, äpple och russin, ljuvliga smakkombinationer om man som jag älskar frukt och grönsaker tillsammans.
• Vandring till Nulltjärnen från Vålådalens fjällstation. En lätt vandring där vi som familj hade många fina samtal på vägen innan vi kom fram till Nulltjärnen med sandstrand och kristallklart vatten. Trollungarna badade över 40 minuter och ville aldrig gå upp.

För mig känns Jämtland alltid lite som att komma hem och som att min andning blir lite lättare och jag hoppas vi ses igen redan till vintern. Helst skulle jag vilja åka upp en helg redan i oktober och bara vara men det känns som att det kan bli svårt då kalendern snabbt fylls på. Tack Jämtland för ännu en fin semestervecka nu ska vi landa en vecka hemma i stan innan allt drar igång igen.

/Hanna

Att fylla 40 år

Så kom då dagen som jag haft så mycket ångest hela våren inför. Inte så mycket för själva dagen utan mera milstolpen i livet. Summeringen av tiden och åren. Jag har känt mig rätt så gammal. Tittat på andra 40-åringar och tänkt att det ser ut som 30-åringar medan jag känner mig som 100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann. Jag har känt mig rastlös och lite sliten i mig själv samtidigt som jag har haft en del saker i kroppen som har utretts med mer eller mindre goda resultat. Det har sammantaget känts som jag har en kamp mot klockan på något underligt sätt samtidigt som jag i det stora har mått bra, trivts på jobbet, familjelivet funkar, älskar kören och är så tacksam för det jag har.
Sedan vaknade jag på 40-årsdagen och kände mig precis som vanligt. En fin sommardag när solen skiner, värmen värmer och familjen är glad. Barnen är nöjda, riktigt fin frukost är framdukad och det där med att fylla 40 år känns inte så viktigt men det runt om kring är viktigt. Att få vara med familj. Skapa tillfällen för nära och kära. Dela måltider, historier och skratt. Ha sitt sammanhang och sin kontext. Så jag är så glad över att jag samma dag bjudit in till en mindre fest för mina föräldrar, svärföräldrar, lite släkt och mina närmsta vänner. Att fylla 40 år blev inte ångest utan det blev just en dag med massa fina nya minnen omgiven av människor jag älskar och ett kalas som avslutades med fyrverkerier över fjärden och lycka i bröstet!