Födelsedagslunch för stora trollungen

 

Våran stora trollunge har nu fyllt 15 år och firats i dagarna tre. På själva födelsedagen blev det fika, kompishäng och filmkväll. Kommande lördag blev det middag med kusiner, faddrar och familjevänner. Och igår lunch och fika med mormor/morfar, moster och småkusinerna. Tre mysiga och fina stunder tillsammans. Stora trollungen gillar att vara i det små stunderna och jag måste erkänna att jag är precis på samma sätt. Att kunna ha nära samtal med några få åt gången är det bästa och ger så mycket energi. 

 

Vi har haft en del svåra samtalsämnen då världsläget och nyheter som når oss av vad som händer på hemmaplan just nu kräver att vi ventilerar tillsammans och delar med oss av hur vi tänker och hanterar känslorna. Hur vi tar oss an allt som händer. Vad vi är rädda för och vad som väcker hopp. Men vi har också haft mera lättsamma samtal som tips på filmer och serier, musik och konsertupplevelser m.m. 

Musikquiz och frågesport har också lättat upp stämningen och bjudit på flera skratt. Att få tid för umgänge har verkligen varit mysigt på alla sätt och vis. Och som balsam för själen.

 

Det har lagats en hel del mat men det är något vi gillar även om söndagens lunch bjöd på lite extra stress. Att göra husmanskosträtter tar verkligen tid. Vi bjöd på laxpudding och trots stressen blev den god och uppskattades av gästerna. Till efterrätt bjöd vi på blåbärskaka som blev riktigt smarrig så här kommer receptet på den: 

 

Glutenfri blåbärskaka
1 paket frysta ekologiska blåbär
2 stycken ägg
1 dl socker
2 tsk vaniljsocker

Citronzest (från 1 citron)
0,5 dl rapsolja
0,5 dl smält smör
1,5 dl mjölk
4 dl glutenfri mjölmix
1 nypa salt
2 tsk bakpulver

Gör såhär:
Vispa ägg, socker och vaniljsocker pösigt.
Blanda alla torra ingredienser i en skål.
Blanda mjölk, rapsolja och smör i äggblandningen.
Häll i det torra ingredienserna.
Blanda och häll i en smord form. 

Häll i blåbären.
Grädda på 200 grader i ca 25 minuter

/Hanna

Att lära sig någonting nytt

 

Den här hösten har jag bestämt mig för att utmana mig själv och lära mig någonting nytt. Drömmen skulle vara att kunna sticka egna tröjor men jag får nöja mig med en nybörjare utmaning, en halsduk. Fick i påskas det finaste ekologiska ullgarnet av sambon så det finns inga ursäkter bara att köra på och att träna. Garnet var i olika fina gråa, blå och orange färger så en randig halsduk har nu påbörjats. Att lära sig någonting nytt känns himla kul och spännande, jag hoppas på fint resultat!

/Hanna

När allt känns nattsvart

Ännu en tonåring har skjutits och jag kan faktiskt inte förstå eller ta in riktigt vad det är som händer. Att vi har problem i vårt land är tydligt men att vi särskiljer oss så mycket från övriga norden och Europa, går inte att ta in. Att det bakom varje nyhet finns tonåringar, barn och mammor/pappor, syskon, vänner som alla drabbas av det dödliga våldet. Föräldrar som måste begrava sina barn. Jag känner sådan maktlöshet och sorg. 

Jag vill inte höra ett ord om att det är invandringens fel eller att det är den misslyckade integrationens fel. För just nu är det bara ursäkter till att inte genomföra en riktig politik som fungerar och bryter kedjan. Knarket måste bort och barn/ungdomar måste få vara just barn/ungdomar! Och för det krävs det resurser, människor och tydliga mål. Det krävs att samhället går samman och tar krafttag. Att vi låter barn och ungdomar få vara just barn och ungdomar. Med framtidshopp och framtidsutsikter. Med en trygg och bra skola där man uppnår godkända kunskapskrav och ser gymnasieutbildning och jobb som nåbara. Där man känner att man är viktig. Där man har fritidsaktiviteter vare sig det är inom en idrottsförening eller inom natur eller kultur. Där man känner sig glad och mår bra. Där hot, våld och trakasserier inte hör hemma. Att vuxna är vuxna, trygga och stöttande. 

Sedan menar jag inte att vi inte måste ha en rättssäkerhet eller att polisen inte ska lösa brott det är i min värld självklart. Så många poliser som möjligt ska synas i samhället. Knarket ska bort och även mindre mängder ska kunna beslagtas och ge böter. Jag tycker att man ska ta tillbaka civilanställda som kan sköta administration och handläggning av ärenden och uppföljning hos polisen. Att tullen ska ha resurser för att stoppa knark och vapen är också en självklarhet. Att tystnadskulturen bryts och vi främjar öppenhet utan att man som samhällsmedborgare ska vara rädd. Att vuxna tar tillbaka stadsrummet. Att socialtjänsten får resurser så att det kan fånga upp barn och unga som har det svårt och hjälpa föräldrar. Att sjukvården har resurser för att hjälpa barn/ungdomar med diagnoser och psykisk ohälsa.

Men vi måste vakna nu! Det får inte fortgå! Vi måste gemensamt engagera oss! Barn och unga måste få chansen att känns framtidstro, hopp och att de är värdefulla!
/Hanna    

   

Stanna tiden och de blå zonernas hemligheter

 

I helgen ville jag bara stanna tiden. Vädret och lugnet där i stugan vid havet blev en stor kontrast till vardagen med jobb, skola, aktiviteter, handling, städning och matlagning. Inte för att det inte behövs handlas, laga mat och städas där i stugan vid havet utan allt känns mera överskådligt och lustfyllt. Vi handlade på vägen ut och direkt när vi kom tog jag ett varv med dammsugaren. Efter det la sig lugnet. Jag gick en långpromenad i skogen och hittade svamp. Lyssnade på ljudbok och läste tidning. På kvällen åt vi hemmagjord pizza och på söndagen bara njöt vi av ännu en ledig dag. Löste Sudoku på bryggan med en kaffekopp bredvid. Åt rester till lunch från fredagens middag. Gick en promenad i solen och spelade lite pingis med tonåringarna. Ja bara mös. Samtidigt hade jag rejält med söndagsångest. Någonting som nu har återkommit efter en längre period helt utan. Försöker att ta till verktygen jag lärt mig men lyckas inte riktigt bli av med trycket över bröstet.  

 

När vi kommit hem till förorten åt vi spagetti med köttfärssås och tittade på Netflix, De blå zonernas hemligheter. Serien om platserna där människorna som lever blir äldst i världen. Väldigt fascinerande  och även om jag tar serien med en nypa salt tror jag att vi människor mår bättre och får bättre livskvalité om vi försöker leva mer som de beskriver. Vi arbetar med kroppen och rör oss mycket, att vi även har rörselseglädje som lekar och dans. Att vi lagar mat från grunden och mera vegetarisk kost där kött inte är en huvudråvara. Har mycket tid för gemenskap, samtal och skratt. Försöker att inte stressa så mycket och vilar när tillfälle ges. Och att vara ute i naturen varje dag och tanka frisk luft och solsken. Helt klart en sevärd serie som väcker samtal vid middagsbordet och många funderingar. 

/Hanna

    

Alla måste hjälpas åt när miljöpolitiken sviker

Just nu läser vi den ena nedslående artikel efter den andra och budskapet är tydligt, Sveriges nya miljöpolitik är otillräcklig och inte särskilt effektiv. Du behöver inte vara särskilt intresserad av miljöfrågor, hållbarhetsfrågor eller ens klimatet för att nås av nyheterna, det finns överallt. 

Jag känner direkt att mina axlar sjunker ner lite bara av att jag skriver detta men det finns saker att göra även i svåra tider och även i tider när man känner att man står vid ruinens brant. Det är väl precis det som gör att vi är människor vår förmåga att ställa om, att mobilisera oss och göra förändringar. I det lilla men också det stora. Att ställa krav. Att ta till sig fakta. Och att göra det som krävs för en bättre värld. Att använda sig av sin plånbok för att förändra om man har den möjligheten och att prata med våra barn och ungdomar så att de förstår vikten av en omställning och får hopp.

Så här kommer en lista över vad du och jag kan göra och som sagt jag är ingen expert och jag kommer inte med några pekpinnar utan vill bara inge hopp, förslag och en känsla över att vi inte är helt maktlösa:

Till dig som arbetar med stadsplanering

• Läs på om vikten av en grönare stad.
• Lär av historien, det finns en massa bra och välfungerande exempel på hur vi tidigare har hanterat stora mängder nederbörd.
• Arbeta med forskningen.
  
• Var inte rädda för att satsa på hållbara lösningar, det kommer att vara billigare i längden.
• Skapa städer och ytterområden som fungerar utan att bilen är i fokus.
  
• Lär av historien, vilka lokala byggnadsmaterial finns, vilka tekniska lösningar, hur kan vi tänka cirkulärt och spara på jordens resurser. 
• Grönt är alltid skönt så ha fokus på att det ska finnas grönområden, alléer och växtlighet nära alla människor det gör oss lyckligare och tryggare.

Till dig som har ekonomiska resurser - använd dina resurser och påverka

• Skänk pengar till miljöorganisationer som Greenpeace, WWF, Naturskyddsföreningen och CleanSea.  
• Skänk pengar till forskningsprojekt för ett hållbarare samhälle. 
• Skänk pengar till lokala miljöprojekt.
  
• Handla ekologiskt.
• Handla livsmedel i säsong.
  
• Köp bättre kött (viltkött, svenskt och ekologiskt).
  
• Ät vegetariskt inte bara på måndagar utan i alla fall 3 gånger i veckan. 
• Tänk på transporternas miljöpåverkan. 
  
• Köp dyra prylar, kläder och hygienartiklar men minska din konsumtion med hälften.
• Köp dyra designmöbler m.m. på auktioner.
  
• Om du har hus investera och gör det du kan för att minska på energiförbrukningen. 
• Odla i din villaträdgård och tänk på vad du kan göra för den biologiska mångfalden. Välj växter och blommor som humlor och bin gillar. 
• Köp och sätt upp insektshotell.
  
• Köp elbil.
  
• Tänk på hur du sparar och vad dina pengar bidrar till, vapen och snus i all ära men det går att ställa krav på sin bank. 
• Åk kollektivt ibland, inte för att du måste utan för att du bidrar till ett hållbarare samhälle för alla och minskar ditt eget kimatavtryck.  
• Nyttja servicen som finns i ditt närområde utan att ta bilen. 
• Besök ett naturområde.
  

Till dig med liten plånbok - du är redan en miljöhjälte

• Påverka där du kan, engagera dig och underteckna protestlistor. 
• Gå med i en miljöorganisation. 
  
• Ät mer vegetarisk mat 
• Handla i säsong 
• Frysta grönsaker är precis lika näringsriktiga som färska och ofta billigare kilopris 
• Handla secondhand 
• Nyttja bibliotek 
• Besök naturområden
• Åk kollektivt (desto fler vi blir desto viktigare)
• Ha en kolonilott och odla  
• Odla på balkongen 

Som sagt alla kan inte göra allt men alla kan göra något och jag har bestämt mig för att tänka hoppfyllt!

/Hanna

Att drömma om ett billigare liv i myllan

Jag drömmer ganska ofta om ett billigare, enklare liv i myllan. Där dagarna fylls av arbete i hemmet och i trädgården. Där jag odlar och skördar både grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Där jag bakar bröd, gör äppelmos och lägger in gurka. Där det ingår att varje morgon gå ut och mata hönsen och plocka in äggen. Där huset är så pass billigt att jag eller sambon inte behöver att ha heltidsjobb utanför familjen, för vi har inga lån. Utan vi arbetar för att det är kul och viktigt att ha en kontext och rutiner. Vi kan arbeta 2-3 dagar i veckan och det fungerar alldeles utmärkt. Där i det lilla huset en bit utanför den lilla staden lever vi med årstiderna. Jag läser, stickar, dricker te, skriver och gör långkok och pajer.

I drömmen lever vi inget lyxigt liv men tempot är lugnt, alla mår bra och stress är ett minne blott. Jag cyklar in till det lilla samhället där barnen går i skolan och jag jobbar två dagar i veckan i en byggnadsvårdsbutik. Jag har kollegor som får mig att skratta och jag lär mig ständigt nya saker. Efter jobbet träffar jag en vän och vi tar en kaffe på det lilla caféet vid torget och varsin chokladboll. 

På de lediga dagarna tar vi hand om huset, trädgården och hönsen. Vi går timmar i skogen och plockar bär och svamp. Och pratar om ifall veden kommer att räcka hela vintern. Vi renoverar inte alla rum samtidigt utan vi tar vår tid. Ser till att barnen trivs i sina rum och att de själva får välja färg och tapeter. Vi köper inte så mycket nytt för de mesta har vi redan. Vi anpassar oss. Får nya vänner och besök av gamla som inte kan förstå att vi valt ett sånt litet hus men som sedan i bilen hem tittar på varandra och säger; vad glada och tillfreds de verkar, vilket underbart trädgårdsland och vilket otroligt gulligt torp! 

/Hanna

Om Eko september

 Just nu pågår kampanjen Eko september (inget samarbete utan bara himla bra). En kampanj som ska sprida och lyfta fördelarna med att välja ekologiska alternativ! Så himla bra tycker jag! Att välja ekologiska varor och produkter är verkligen bästa sättet för oss konsumenter att påverka. Kampanjen är också lätt att förstå och tydlig vilket är superbra för det ska vara lätt att göra rätt. Så klicka på länken och besök hemsidan! Och för den lite lata ger jag tipsen även här sju stora vinter med att välja eko: 

1. Mat utan massor av E-nummer
2. Extra omtanke om djuren
3. Mer biologisk mångfald
4. Renare dricksvatten
5. Bördigare matjordar 
6. Inga naturfrämmande bekämpningsmedel
7. Ingen klimatskadlig konstgödsel

 

/Hanna

Svamplycka

  

 I lördags kom vi äntligen ut i skogen och vilken lycka. Vi hittade och plockade både kantareller, trattkantareller och svart trumpetsvamp. Det kommer att bli många svampmiddagar i höst. Vi inledde med en kantarelltoast till lunch och svamprisotto till middag med hjortfilé. Så gott och lyxigt. 

/Hanna

Skördetid

Äntligen kan vi plocka och äta bär och frukt från villaträdgården, lycka! Tomaterna är små och söta, zucchini växer som ogräs och räcker till hela måltider, gurkan läggs in och björnbären hamnar på pannkakor, i ugnsbakad gröt och i smoothies. Bästa tiden är nu! 

/Hanna 

Kräftkalas x 2

 

Under augusti har vi varit på två kräftkalas. Mumsat goda salta kräftor, kantarellpaj och kantarelltoast, gott bröd och goda höstgrönsaker. Augusti är verkligen en favoritmånad men just i år känns det som att hösten gjorde sig påmind allt för fort. Jag vill gärna sitta ute och äta middag ett tag till och bada. 

Barnen har börjat skolan och vardagen har återkommit med buller och bång. Då är det extra trevlig med kräftkalas men nära och kära. Prata, skratta och sörpla!

 

 

/Hanna 

Att nästan bli erbjuden ett traditionellt bokkontrakt

Jag har skrivit ett bokmanus. Jag måste erkänna nästan skryta för jag är himla stolt över mig själv. Att jag som har dyslexi och aldrig riktigt trott på mig själv lyckats skriva ett bokmanus på 97 sidor. Som många andra aspirerande med författardrömmar har jag skickat manuset till en rad olika förlag med hjärtat i halsgropen varje gång. Kanske är det nu drömmen slår in eller troligtvis inte. 

Månader går och svaren uteblir. Så plötsligt kommer det ett erbjudande: 

"Hej, vi i manusgruppen gillar din finstämda berättelse".....lyckan är total. Tills jag läser lite längre ner och ser vad som förväntas av mig för att bli utgiven. Jo en investering på 49 000 kr. Det jag snabbt kan konstatera är att förlagsvärlden är snårig och svår och erbjudandet jag fått är ett så kallat hybridkontrakt. Himla synd....eller, tyvärr så har jag inte riktigt 49 000 kr till bokprojektet....eller är det värt att spara och ta ett extrajobb. Kanske vem vet vad en dröm får kosta? Att få sin bok publicerad och drömmen uppfylld. Kan vara värd allt smör i Småland.

Hur mycket är ens drömmar värda? Hur mycket som helst kanske någon skulle tycka en annan skulle vara mera tveksam? Vad tycker du? 

/Hanna