Ett år sedan jag tog personlighetstesterna

Tänk det har redan gått ett år sedan jag och mamma hade det där samtalet då hon sa att jag kanske är en högkänslig person och skörstark. Ett år sedan jag gjorde det där testerna och fick rekordhöga resultat. Ett år där jag funderat mycket och läst mycket men också skapat acceptens med mig själv, vilket har varit det svåraste.

Att inte passa in i ramen alltid, att känna av någon stämning som påverkar mig, att bli ledsen av en kommentar även om själva orden inte var så farliga eller en känsla eller bara en blick. Men att också kunna känna glädje i små saker och stunder, ett leende eller ett glatt hej! Att acceptera att vissa platser, restauranger, människor och situationer skapar känslor. Att acceptera att det ibland blir för mycket och att vägen tillbaka kan vara snårig och svår när man velat passa in hela sitt liv men alltid känt att det inte riktigt fungerar.

Att energin tar slut men att den går att fylla på med små stunder av kärlek, vänskap och samtal. Att den går att fylla på med små stunder i ensamhet med en målarbok och färgpennor, en kaffekopp och musik, en god bok och att vara i naturen. Att sömn och mat är ett superviktigt bränsle som inte går att slarva med eller att stressa bort. Att balans i livet kommer i korta stunder och inte är beständig men att man får passa på att njuta när den infinner sig.

Ja det har gått ett år och jag är samma jag, fortfarande blyg i nya situationer, fortfarande orolig inför vad människor tycker/tänker, fortfarande nyfiken på livet, fortfarande glad ibland och ledsen ibland, bara lite klokare och med lite flera hjälpmedel i vardagen. Jag är och förblir jag och det är någonting fint med det!
/Hanna

Går det att vara influencer och miljöhjälte

Jag har noggrant följt debatten i media den senaste tiden gällande den artikel som Expressen publicerade den 24 januari "Kör över vårt folk, Löfven – klimatet måste räddas" bakom artikeln stod 87 stycken svenska influensers. Och visst har det i debattartikeln rätt om mycket även om det är ett väldigt tillspetsat språk vilket tyvärr kommer att leda till att fokus tas från miljöfrågan till andra frågor. Våra politiker och makthavare måste börja ta miljöhoten på allvar. Fakta finns och kunskap finns nu måste vi som land tillsammans med andra ekonomiskt starka länder börja att ställa om samhället till ett mera hållbart. Och vi måste öka takten.

Jag följer många av dessa influensers sociala medier och tycker att det de gör i mycket verkligen är inspirerande. Tillsammans bildar det opinion och har verkligen påverkat min attityd och mina handlingar till att äta mera vegetariskt, konsumera mindre och återvinna mera. Det jag matas med varje gång jag öppnar instagram har gett mig en kämparglöd. Men tyvärr måste jag säga att denna artikel gjorde lite det motsatta. Vi behöver inte provocera för att vinna mark sa min mamma när vi pratade om artikeln utan det vi behöver är att människor angagerar sig i politiken och skapar rätt förutsättningar att vi får reformer som gör att hållbara livsval primeras och kanske har hon rätt. Men var är då alla politiker som brinner för miljöfrågan och hållbarheten? Vart är alla specialister, forskare och entreprenörer som arbetar just med hållbarhet?   

Det finns också för mig en paradox i denna artikel och det är just att det är 87 st influensers som ligger bakom den. Personer som har som yrke att påverka vår livsstil. Som gör att vi drömmer om det där sommarhuset på Gotland och som visar upp den där perfekta ytan där man bara vill klättra rakt in i bilden och bli deras bästa vänner för att alla känns så härliga, varje miljö så vacker och livet så tillrättalagt. En dröm i vackra färger. Som visar upp samarbeten som det alla förklarar med att det står bakom varumärket och tror och delar varumärkets visioner. Som har ett yrke och en yrkesroll.

Influerare är i reklam- och mediesammanhang ett samlingsnamn för opinionsbildare och andra personer som uttalar sig i sociala medier och andra kanaler för att påverka attityder och handlingar hos läsare och följare med samma intressen.

Termen har bildats av den engelska motsvarigheten influencer ("påverkare"), som är vanligt förekommande även på svenska. Andra liknande begrepp är påverkare, opinionsbildare, trendskapare, trendsättare, förebild, motivatör och inspiratör.

Men min känsla efter att ha läst artikeln och efterspelen är att jag är trött. Trött över att hela tiden ta ställning, trött på att försöka göra rätt men det ofta blir fel. Trött på att någon annan ska säga till mig vad som är rätt eller fel i miljöfrågan. Trött på att känna skam när jag drömmer om att resa till solen eller så gärna vill köpa den där kjolen från Ellos som inte är i ekologisk bomull. Trött på att det just är influensers som leder upproret och trött på att vi tillsammans håller på att köra över den där hållbara gränserna.
/Hanna

Vips så har minsta trollungen fyllt 7 år!

I fredags blev han då 7 år våran minsting som alltid varit ett äventyr och gjort vår familj komplett. Dagen inleddes med uppvaktning på sängen innan skolan. Födelsedagsbarnet hade önskat sig tomtegröt och fruktsallad och vist blev det ett par paket också. Vi brukar låta barnen få önska en familjeaktivitet på födelsedagen och ofta blir det bio eller bowling men denna gång valda trollungen att gå på museum, Vikingaliv på Djurgården i Stockholm. Mitt bästa hållbara eko-reko tips när någon fyller år är just att göra en aktivitet tillsammans.

 

För oss var det första museibesöket på Vikingaliv och vilket fint museum. Bra och relevanta utställningsdelar där både barn och vuxna kunde interagera med utställningen. Bra guidning också av arkeolog vilket barnen tyckte var super och vågade till och med ställa frågor.   

Vi åkte historietåg, tittade på kläder, provade hjälmar och tittade på en måltid från vikingatiden. Utställningen beskrev på ett fint sätt hur vardagslivet på vikingatiden kunde se ut och hur handelsresorna såg ut. Vi passade också på att besöka museets fik och mumsade på goda bakverk och drack gott kaffe och äppelmust  och besökte museishopen som var liten men en av det finaste museishoparna jag besökt. Nöjda åkte vi hem och avslutade kvällen med sushi och filmkväll.

En fin födelsedag med mycket familjemys.

/Hanna

Boktips i januari "Bränn alla mina brev" av Alex Schulman

 

Jag är ingen snabbläsare men denna bok läste jag ut på två dagar. Jag var helt fast i dessa livsöden, deras kärlek, rädslor och den vrede som funnits och burits i Alex Schulmans släkt. Hur ett triangeldrama kan forma så många människors liv i generationer. Och varför en älskad familjemedlem får sätta humöret, stämningen och känslorna för alla närvarande. En kvinnohistoria, två mäns historia och en historia om kärlek. Att alla tre dessutom har skrivandet, ordet och berättandet som sitt yrke gör det så intressant och levande. Att historien läggs som ett pussel bit för bit, händelse efter händelse fångar mig som läsare. Alex Schulman berättar historien på ett naket och vackert sätt och går melodiöst mellan dåtid och nutid. Så sant i en nutid där så mycket är falskt.

/Hanna

 

 

Att ge nyårslöften för miljön

I år tänker jag inte ge några vanliga nyårslöften som att träna mera, äta bättre eller stressa mindre. Istället tänker jag att jag ska ha miljön i fokus detta år genom att:

• Handla 80% ekologisk mat med siktet inställt på att uppnå 100%.
• Handla närproducerat och svenskt.
• Inte kasta mat utan äta rester.
• Minska på köttätandet ännu mer med målet att äta vegetariskt 4 gånger/vecka.
• Åka mera kommunalt, buss och pendeltåg.
• Cykla så ofta det går.
• Bara inhandla baskläder i ekologisk bomull vid behov. All annan klädkonsumtion köpstopp.
• Flygfritt 2019, så gått det går( brukar bli ca 2 flygresor per år en utomlands med sambon eller familjen och en inrikes med jobbat). I år ska jag försöka planera bättre.
• Återvinna mera inte bara glas, metall, papper, batterier och plast utan även textilier, inredning och böcker.
• Byta elbolag till miljövänlig el.  
• Stödja caféer och restauranger som kör på ekologiska ingredienser och råvaror (har ekologisk profil).
• Ställa frågor vid besök på caféer och restauranger.
• Använda min konsumentmakt.

/Hanna

Att fira in det nya året

Nyårsafton inleddes med mys i stugan. Vädret var helt enkelt inte så kul först ihållande snö och sedan regn. Barnen och jag tittade på film, åt spagetti och köttfärssås och spelade spel. Tillslut slutade regnet och vi gick ut och lekte i den snö som fanns kvar. En snögubbe och snölykta lyckades vi skapa innan vi blöta och småkalla gick in igen för att påbörja kvällens matlagning. Tanken var att vi istället för en traditionell förrätt, varmrätt och efterrätt äta lite flera mindre rätter alla med mycket smaker. Riktigt gott blev det och alla rätterna blev goda.

Nyårsmeny 2018

*Potatischips med crème fraiche, gräslök och löjrom

*Halstrad pilgrimsmussla med brynt örtsmör, majonnäs och sikrom

*Hummertaco med snabbpicklad gurka och salladslök

*Laxtaco med sojamarinerad lax, mango och avokado sallad

*Bifftaco med hjärtsallad, picklad rödlök och tryffelmajonnäs

*Gino med vaniljglass

Efter middagen spelade vi spel och inväntade tolvslaget. Lite efter kl 22 kändes lilla trollungen trött så vi gick ut. Smällde ett par fyrverkerier, tände långa tomtebloss och rislyktor. Fint som bara den och trollungarna var så glada. Ännu nöjdare blev det när det lyckades hålla sig vakna till tolvslaget och skålade friskt i päronsaft.

Gott slut och gott nytt år!

/Hanna

  

 

Julen 2018

I år firade vi jul på ett väldigt traditionsenligt sätt för oss. Vi vaknade, öppnade julklapparna från julstrumporna och fixade den årliga julfrukosten(som vi delar på vart annat år med min syster och hennes familj). Vi dukade och gjorde fint. Klädde på oss men bestämde oss för att behålla myskläderna (vilket vi ångrade lite när vi såg att våra frukostgäster var väldigt fina). Frukostgästerna kom. Vi mumsade hemmagjord risgrynsgröt med kanel, socker och mjölk och skinksmörgåsar. Vi öppnade julklappar och fikade med lussebullar och pepparkakor. Vi gick ut och lekte lite för att få lite sol. Sedan kramade vi det första gästerna för dagen hejdå.

 

Sedan tog vi en paus och plockade undan frukosten och jag läste en stund medan barnen lekte.

Sedan satte vi på oss finkläder och gjorde oss redo. Kl 15.00 såg vi på Kalle och hans vänner inne hos mina svärföräldrar. Gästerna anlände och det blev dags för julbord. Vi åt sill, lax, ägghalvor, kallskuret, skinka, köttbullar och revbenspjäll tills vi storknade. Allt var vällagat och gott. Efter julmaten kom tomten med julklappar. Glada barn som öppnade julklappar. Efter alla julklappar blev det fika och efter det sa vi hejdå och gästerna åkte hem. Vi stannade hos mina svärföräldrar och öppnade vuxenjulklapp. Kvällen avslutades med ett roligt spel och sedan var det god natt för stora och små.

Julafton *

 

Bra uppladdning inför julafton

Efter lite planering, plock och städ kom igår några vänner över och fikade. Ingen avancerad fika utan nybakade lussebullar, pepparkakor med ädelost, sorry alla miljövänner en Aladdin ask och lite glögg och julmust. Så otroligt mysig bara att få sitta ner, glömma stressen för en stund och umgås, prata om livet. Krama om varandra och önska god jul.

Det jag är mest ledsen över sedan jag blev så trött och sliten är att orken och reservbatteriet inte riktigt finns för att träffa familj och vänner så mycket som man vill. Att vila har liksom fått prioriteras utöver det man måste i form av jobb och familjeaktiviteter. Nu när jag är så mycket bättre största delen av tiden (dåliga dagar någon gång i bland) hoppas jag att mysiga fikor, AW med vänner och att umgås med andra familjer ska prioriteras år 2019. Och gärna hemma i den miljön som jag gillar allra bäst just nu (förutom Bratteggen och Åre).  

Efter fikan planerade vi lite mera och sambon åkte iväg för att fixa det sista medan vi gick ut för att gå i motionsspåret. Älskar att vi har det så nära och att barnen också tycker att det är skönt att komma ut bara man lockar med lite fäktning på vägen. Att dessutom gå i nysnö och bara prata tycker jag är mysigt. Mera sånt också år 2019.  

Tillbaka hemma igen åt vi middag och tittade på "Ensam hemma" önskemål från barnen och det skrattade verkligen högt flera gånger. När det väl somnat gjorde sambon köttbullar och jag började slå in julklapparna. Så nu är vi redo.

/Hanna

Julkänslan kommer smygande

För mig är det allt fix och trix som skapar julkänsla. Att klä granen, baka pepparkakor med barnen, att planera/ köpa och slå in julklappar, att lägga på julduk och göra fint.
I år har december verkligen sprungit fram och vi har haft mycket som familj med alla avslutningar m.m. men igår kom vi i kapp och när vi klätt julgranen så smög sig julkänslan fram. Nu ska jag försöka landa lite trots jobbstress och försöka gå tidigt från jobbet för att istället baka, dricka kaffe och glögg och lyssna på julmusik. Och slå in alla julklappar, i år ett lagom antal lite leksaker, böcker, spel och kläder. Så kvar på listan för den ultimata julkänslan är:

• Slå in julklappar
• Baka pepparkakor med barnen
• Göra köttbullar
• Göra revbenspjäll
• Baka lussebullar med barnen
• Göra lite julgodis
• Gå i skogen
• Åka pulka om snön ligger kvar
• Läsa en till julbok (älskar julböcker)
• Fika mera med glögg och pepparkakor
• Lyssna mera på julmusik

Önskar er alla fina fem dagar fram till julafton!
/Hanna

Boktips i december "Brutna ben och brustna hjärtan: en alldeles omöjlig jul"

Jag älskar julböcker och det får gärna utspela sig i en småstad vid kusten i Sverige eller England. Där människornas livshistorier vävs in i varandras och där bokens huvudkaraktär tillslut gör det där som den har längtat efter. Perfekt är det när allt inte är i rosa skimmer för det är ju på något vis det operfekta som skapar det perfekta.
Brutna ben och brustna hjärtan: en alldeles omöjlig jul av Maria Ernestam är precis en sådan bok och jag älskar Lisbeth huvudkaraktären. Hon är singel, lärare och har köpt det där lilla huset vid havet som hon älskar. Hon är i början av någonting men också i slutet. Dessutom är det härligt med en huvudkaraktär i ens egen ålder som står där i livet mitt i livet med sorger, kärlek, familjeproblem, vänskap och framtidstro men framför allt en förmåga att planera livet utifrån tänkbara akuta livsscenarier till en doft av glögg. Så gillar du julböcker som inte bara är sådär krispigt vita så rekommenderar jag verkligen denna!
/Hanna   

Att våga sjunga

För fem år sedan tappade jag tron på mig själv och den prestationsinriktade självkänslan jag hade dök i botten. Jag befann mig i en arbetsgrupp där mina kunskaper och mitt arbetssätt helt plötsligt blev en belastning och jag fick en ny chef som inte tyckte att jag passade in. Tyvärr förstod jag det inte då utan istället försökte jag att visa upp så goda resultat som möjligt och jobbade ännu hårdare vilket bara ledde till en dålig spiral och tillslut gav jag upp. Slutade på ett jobb jag tidigare älskat i så många år och med en självkänsla som fått sig en törn. Min bristande självkänsla under de sista åren ledde till oro och stress och rädslor för att pröva nya saker, besöka nya platser och situationer och min grundtrygghet var som bortblåst. 

För lite mera än tre år sedan började jag på ett nytt jobb med nya arbetsuppgifter och nya kollegor. I arbetsbeskrivningen ingick det att resa och det har varit så nyttigt och lärorikt för mig att behöva utmana mig själv. Jag har blivit tryggare och vuxit med uppgiften.

I höstas tyckte jag att det var dags att utmana mig själv lite mera privat. Jag har ju sedan tre år tillbaka börjat spela tennis men det behövdes någonting mera. Jag anmälde mig till en alla kan sjunga kör. Då visste jag inte att terminen skulle avslutas med en konsert för då hade jag nog aldrig anmält mig. Att gå till repen har varit lite kämpigt och jag har vacklat många gånger innan samtidigt som det varit urkul när jag väl kommit dit. Att få sjunga har ju varit så kul. Sedan kom den konserten med stormsteg och jag ville bara dra mig ur. Intalade mig själv att man behöver ju inte vara med och terminen har ju varit superkul. Familjen tyckte dock att det var väl klart att jag skulle vara med. Så till slut anmälde jag mig till konserten.

Genrepet kom och jag var så nervös att jag tänkte att det kommer aldrig gå jag får avanmäla mig. Jag svettades och var kall och varm om vart annat, magen var i uppror, huvudet kändes som att det skulle sprängas och panikkänslorna var många. Men jag stod där på genrepet och sjöng min stämma och jag gjorde det samma på konserten trots alla känslor. Och efteråt kände jag mig så glad och stolt jag gjorde det, jag fixade det och jag litade på mig själv!

/Hanna