Jubilee har en ovanlig allergi, hon är allergisk mot människor och beröring hud mot hud ger henne inte bara eksem utan kan göra att hon får en anafylaktisk chock och dö. Hon har därför isolerat sig i sitt hem och lever sitt liv utan kontakt med människor. Hon flyr in i litteraturens värld och böckerna blir hennes trygghet. Men så dör hennes mamma som finansierat Jubilees undangömda liv för omvärlden och hon tvingas ut för att hitta ett jobb. Hon blir erbjuden en tjänst som bibliotekarieassistent i stadens lilla bibliotek av en gammal klasskompis.
Eric brottas med sig själv, som pappa och exman har det inte gått så bra och nu har han adopterat sina bästa vänners son Aja efter att det omkommit i en olycka. Aja som han inte lyckas komma nära eller har förmågan att få att öppna upp sig. Nu har det flyttat tillfälligt till den lilla staden för Erics jobb men det är inte så lätt.
Av en slump möts det tre på biblioteket och Jubilee når Aja som igen annan och en vänskap växer sig allt starkare.
Colleen Oakley har lyckats skriva en feelgood bok som inte bara känns charmig och varm utan äkta. Hon har lyckats beskriva livet där allt inte är enkelt men det finns utrymme till förändring och om man vågar utmana sig själv i mötet med andra. Hon beskriver vänskap på ett sådant fint sätt utan att beskriva det allt för självklart. Och har förmågan att beskriva hur kärlek och sorg ofta ligger så nära varandra. En bok som lämnar sådan värme i hjärtat och som stannar kvar länge efter att man läst klart. Passar perfekt att läsa i augusti när semestern känns långt borta och ekorrhjulet nära.
/Hanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar