Att ramla igenom

Just nu känner jag att jag lätt ramlar igenom. Att alla verktyg jag lärt mig bara inte fungerar. Att jag inte kan sluta oroa mig eller att känna ångest. Att jag inombords ältar det där onyttiga tankarna och matar dem och resultatet blir trötthet och mera oro.

Mitt mogna och vuxna jag vet ju att livet är såhär i perioder och att det blir bättre bara man försöker ladda batterierna och börja ta pauser och balansera upp men samtidigt är det svårt. Det är svårt att ändra sitt egna beteende. Jag tror att det svåra nu är att allt är ganska bra och jag hittar inte riktigt orsaken till varför jag just nu är orolig. Jag vet att jag haft mycket på jobbet och inte riktigt haft förmågan att ta tag i det. Att jag hela tiden känt mig trött och som att jag ska bli sjuk utan att jag blir sjuk. Att jag tänker för mycket. Samtidigt tränar jag tennis 1 gång/vecka vilket jag verkligen gillar, jag sjunger i kör 1 gång/veckan och jag går i skogen så ofta jag bara kan.

Ja kanske är det bara en svacka, kanske kan jag vila mig till det eller kanske mysa mig ut ur det med bra böcker, serier, gott te och kex med ost. Jag tänker kämpa med mig själv i alla fall. Och acceptera att ibland ramlar man bara igenom och får kämpa lite extra.
/Hanna