I år tjuvstartade vi julen redan den 18 december med att fira lilla julafton tillsammans med syster yster, kusinerna och mormor och morfar i småstaden. Vi åt julbord, gick luciatåg, träffade tomten, lekte utomhus i kylan och fikade en massa godsaker. Mamma och pappa hade gjort det julfint hemma och hela dagen och kvällen kändes väldigt julig och mysig. Bäst på julbordet var ägghalvorna, den hemmagjorda senapssillen och glutenfri Jansson. Älskar att mamma inte tvekar en sekund i att organisera ett litet luciatåg, hon är verkligen förskolelärare ut i fingerspetsarna även om det nu är ganska länge sedan hon kunde jobba som det. Nöjda, mätta och trötta återvände vi till storstaden.
Den 22 december hade barnen julavslutningar (ännu ett Corona-år då det gick själva på avslutningarna och vi vuxna fick stanna hemma). När det kom hem kom morfar/pappa på julfika. En tradition som vi har då han inte är så himla förtjust i julen och försöker att åka bort över julhelgen. Vi åt skinksmörgåsar och lussebullar och drack kaffe. Mysigt och sådär lagom juligt. Barnen fick julklappar fin fotokonst som vi ska rama in och pappa fick ett fotoalbum över året som gått. Gillar verkligen alla dessa appar som gör att det lätt går att göra ett fotoalbum direkt på mobilen. Alltid en uppskattad present också.
Den 23 december hade jag tagit ledigt för att kunna göra mitt bidrag till julbordet och packa in familjen i bilen för att åka en dag tidigare till sommarstugan och svärföräldrarna. Tyvärr så blev det inte en sådan där mysig dag som jag tänkt. En av våra undulater kändes sjuk och hängig vilket aldrig har hänt förut. Till slut orkade han inte hålla sig upprätt och jag tog honom i handen samtidigt som vi ringde efter att få samråda med veterinär började han kräkas och dog i min hand. Händelseförloppet gick så fort och allt kändes så sorgligt. Barnen blev ledsna och jag kände att mina tårar rann ner på kinden. Allt kom så oväntat och han kändes så liten i min hand. Vi la Petter i en liten låda och ett par timmar senare hade vi en liten ceremoni under körsbärsträdet. Lite chockade började vi packa och kom fram till sommarhuset först på kvällen för att fixa julfint. Vi klädde granen, la på en röd duk på bordet och hängde upp två stjärnor. Tur att huset är litet och att det snabbt går att göra julmysigt. Vi somnade av utmattning.
Den 24 december vaknade vi till ett lätt snötäcke på marken och julklappar i julstrumporna. En mysig tradition som min sambo har infört. Efter att få öppna strumppaketen som i år var pyjamas, en strut med choklad, en bok med livscitat och julstrumpor var vi redo för frukost. Vissa år äter vi julfrukost med mina föräldrar och syster med inte i år. Jag saknar alltid dem men frukosten blev fin i alla fall. Vi dukade fram julgröt, skinka och vörtbröd. Efter frukosten gjorde vi oss i ordning och jag tog en promenad för att få njuta av den sista solen. När jag kom tillbaka var det dags för Kalle och sedan julbord inne hos svärföräldrarna och den delen av släkten. Mätta och belåtna landade vi i soffan för att pusta ut och lyssna på julmusik. Sedan var det dags för tomten att göra entré. Julklappsöppnande och kramar utdelades. Sedan blev det fika med kolor och en väldigt god kaka med björnbär och kaffe. Gott och mysigt. Vi lekte viskleken vilket alltid är roligt och fnissigt. Kvällen avslutades med att titta på sista avsnittet på julkalendern som vi hela familjen har uppskattat. Nu vänder vi blickarna mot det nya året tacksamma över att vi höll oss friska i år och kunde träffa nära och kära, även om det var i mindre skala.
/Hanna
