Jag skäms.
Jag skäms över att vara svensk.
Jag skäms över vår statsminister.
Jag skäms över vår regering.
Jag skäms över vår samtid där ett otroget par får mer reaktioner än svältande barn.
Jag skäms över världens ledare som inte har förmågan att sätta stopp för detta fruktansvärda folkmord, trots att vi alla var överens om att det aldrig mer får ske. Så låter vi det ske om och om igen. Jag skäms för denna gång kan vi inte säga att vi inte visste, för nu vet vi.
Och trots att jag skäms försöker jag göra det jag kan och jag vet att det inte räcker men jag vill inte tillhöra de som står tysta, som inte säger vad de tycker eller som blundar. Jag vill slåss i ord och handling för det jag tror på, alla människors lika värde, för fred, solidaritet och en bättre värld för kommande generatoner. Om du känner som jag var inte tyst, gör det du kan i det stora i det lilla. Vi alla räknas. Gå med i Svenska Freds eller någon annan organisation du tror på! Skriv under protestlistor. Stötta där du kan! Ge inte upp - vi har inte råd att göra det, inte om vi vill att våra barn ska växa upp i en hållbar och bättre värld!
/Hanna