Frostig promenad i naturreservatet

Idag tog jag en promenad i naturreservatet precis bredvid där vi bor efter att ha lämnat lilla trollungen i skolan. Det finns ingen bättre plats för mig att rensa tankarna och hitta tillbaka till mig själv, min inre kärna. Att hitta min egen röst och få koll på vad jag behöver. Sambon har varit och flängt sedan i måndags och trollungarna och jag har varit själva. Nu när det är så stora tycker jag inte att det är särskilt jobbigt att vara ensam. Det är hjälpsamma och sysselsätter varandra mycket men dagarna och kvällarna går lite i ett och mitt behov av ensamhet glömmer jag liksom bort. Tills jag går där i skogen då känner jag ensamheten och får på något sätt balans. Att solen var uppe och frosten glittrade gav bara mera energi. Att få tankar som kommer och går och bara släppa saker är så himla skönt. Sen återvände jag hem och började arbetsdagen, himla skönt!
/Hanna