Dagarna i mars och förändringens vindar

Just nu känns dagarna lite tunga. Jag försöker tänka positiva tankar, fokusera på det som är bra och se till att jag får återhämtning (mat, sömn och motion) men motivationen finns inte riktigt där. Förändringens vindar blåser och jag vill hålla fanan högt och stå emot men jag sviktar. Orkar inte riktigt fortsätta med min kamp. Det känns för svårt och för nära. Flera personer ska bli uppsagda på mitt jobb innan sommaren och vi är mitt uppe i den processen. Klimat, omställning och miljö är ingenting vår nuvarande regering vill finansiera med statskassan. Det finns viktigare saker, viktigare frågor. Och det kanske jag hade hållit med om ifall det var så att man satsade medel i skolan, inom äldreomsorgen, på sjukvården och på att bygga ett hållbart långsiktigt försvar. Men det är inte det man vill. Och det är inte så man prioriterar. Jag är oerhört glad för alla eldsjälar som orkar. Som skriver protestlistor, som står på barrikaderna, som tänker nytt och utvecklar ny teknik. Som arbetar inom hållbara jordbruk, inom transportsektorn med omställning och inom industrin som kämpar på för att hitta miljövänligare alternativ. För alla de som vill att livet på jorden ska lämna färre avtryck, i det lilla och i det stora. Till alla er ni är guld värda. Själv behöver jag slicka mina sår ett tag och hitta tillbaka till mitt driv utifrån det nya förutsättningarna. Jag kommer att fortsätta handla ekologiskt, äta mindre kött, vara medlem i Svenska freds och att bry mig men just nu orkar jag inte riktigt mer. Jag håller tummarna för att våren ska komma med ljusare tider, fred i Ukraina och Gaza, matpriser som slutar att stiga och leenden som återvänder med solen!
/Hanna

Sportlov utan sportande

 

Ibland får jag lite dåligt samvete när jag inte kan leva upp till bilden som jag har av familjelivet. Vi har t.ex. precis haft sportlov ett lov till för vintersportande. Tyvärr så var inte vädret riktigt med oss och då vi inte tyckte att vi kunde åka till Jämtland så nära inpå jullovet och ett kommande påsklov valde vi att stanna hemma. Ibland finns inte förutsättningarna och det får man acceptera. I mitt huvud tänkte jag då att vi kunde väl sporta i alla fall. Åka skridskor, grilla korv i närliggande naturreservat, bowla och spela tennis men jag glömde att vi har en 15-åring och en 12-åring nu med egna viljor och agendor. Som kanske inte alls vill hänge med och göra grejer med mamma och pappa. Glömde också att både sambon och jag skulle jobba måndag och tisdag vilket gör att vi inte skulle ha en hel veckas ledigt. Och att vår äldsta skulle vara kattvakt men en kompis till onsdag.

Så vad blev det av alla mina idéer i huvudet då? Tja inte så mycket. Som familj lyckades vi i alla fall bowla och gå på restaurang tillsammans och ett besök hos mormor och morfar i Mariefred blev också av. I övrigt blev det vila och återhämtning på landet där vi vuxna fick tid för att läsa, laga god mat och jag kunde sticka lite. Sedan blev det mycket gofika för vad ska man annars göra gråa dagar i slutet av februari och de första dagarna i mars. 

/Hanna