söndag 28 oktober 2018

Att fira en 10-åring

Stora trollungen fyllde 10 år i fredags. Jag kan inte förstå att vår lilla kille har blivit så stor. Han är snäll, omtänksam, finurlig, rolig och smart. Låter alltid lillebror vara med och leka. Gillar fantasyböcker och Sagan om ringen filmerna.

Vi firade i dagarna två. Först med bowling och fika på det lokala bageriet som använder nästan uteslutande ekologiska ingredienser på fredagen. Vi gjorde inga toppresultat på bowlingen men det är en himla rolig aktivitet att göra tillsammans och lite av trollungens favoritaktivitet när han fyller år. På kvällen åt vi lasagne och till efterrätt glass framför Paddington 2. En film vi alla gillar och som bjuder både på skratt och spänning i fina miljöer.

På lördagen blev det först frukost med morfar och sedan släktkalas. Vi vuxna var lite tidsoptimister men det gick bra tillslut. Vi bjöd på korv med bröd och som fika blev det prinsesstårta, morotskaka och kanelbullar som visade sig var en bra kombo och lagom. Mycket svenska och ekologiska ingredienser men också köpta tårtor från butiken. Varje trollunge fick en godispåse men utan fiskdamm i år, fyller man 10 år är man lite för stor för fiskdamm fick jag lära mig. Kalaset blev fint och vi hann prata, leka och mysa med alla gästerna. På kvällen såg vi klart Paddington 2 innan vi somnade nöjda och glada! Tänk vi har en 10-åring nu och varit föräldrar i 10 år, så häftigt på något sätt!
/Hanna

onsdag 10 oktober 2018

Att ramla igenom

Just nu känner jag att jag lätt ramlar igenom. Att alla verktyg jag lärt mig bara inte fungerar. Att jag inte kan sluta oroa mig eller att känna ångest. Att jag inombords ältar det där onyttiga tankarna och matar dem och resultatet blir trötthet och mera oro.

Mitt mogna och vuxna jag vet ju att livet är såhär i perioder och att det blir bättre bara man försöker ladda batterierna och börja ta pauser och balansera upp men samtidigt är det svårt. Det är svårt att ändra sitt egna beteende. Jag tror att det svåra nu är att allt är ganska bra och jag hittar inte riktigt orsaken till varför jag just nu är orolig. Jag vet att jag haft mycket på jobbet och inte riktigt haft förmågan att ta tag i det. Att jag hela tiden känt mig trött och som att jag ska bli sjuk utan att jag blir sjuk. Att jag tänker för mycket. Samtidigt tränar jag tennis 1 gång/vecka vilket jag verkligen gillar, jag sjunger i kör 1 gång/veckan och jag går i skogen så ofta jag bara kan.

Ja kanske är det bara en svacka, kanske kan jag vila mig till det eller kanske mysa mig ut ur det med bra böcker, serier, gott te och kex med ost. Jag tänker kämpa med mig själv i alla fall. Och acceptera att ibland ramlar man bara igenom och får kämpa lite extra.
/Hanna




Sportlov utan sportande

  Ibland får jag lite dåligt samvete när jag inte kan leva upp till bilden som jag har av familjelivet. Vi har t.ex. precis haft spo...