tisdag 5 mars 2024

Sportlov utan sportande

 
Ibland får jag lite dåligt samvete när jag inte kan leva upp till bilden som jag har av familjelivet. Vi har t.ex. precis haft sportlov ett lov till för vintersportande. Tyvärr så var inte vädret riktigt med oss och då vi inte tyckte att vi kunde åka till Jämtland så nära inpå jullovet och ett kommande påsklov valde vi att stanna hemma. Ibland finns inte förutsättningarna och det får man acceptera. I mitt huvud tänkte jag då att vi kunde väl sporta i alla fall. Åka skridskor, grilla korv i närliggande naturreservat, bowla och spela tennis men jag glömde att vi har en 15-åring och en 12-åring nu med egna viljor och agendor. Som kanske inte alls vill hänge med och göra grejer med mamma och pappa. Glömde också att både sambon och jag skulle jobba måndag och tisdag vilket gör att vi inte skulle ha en hel veckas ledigt. Och att vår äldsta skulle vara kattvakt men en kompis till onsdag.
Så vad blev det av alla mina idéer i huvudet då? Tja inte så mycket. Som familj lyckades vi i alla fall bowla och gå på restaurang tillsammans och ett besök hos mormor och morfar i Mariefred blev också av. I övrigt blev det vila och återhämtning på landet där vi vuxna fick tid för att läsa, laga god mat och jag kunde sticka lite. Sedan blev det mycket gofika för vad ska man annars göra gråa dagar i slutet av februari och de första dagarna i mars. 
/Hanna

söndag 28 januari 2024

Minstingen har fyllt 12 år

Vår stora lilla kille fyllde 12 år i torsdags. Tiden har gått så fort och nu är han längre än mig och definitivt i målbrottet med en rejäl basröst. Vi firade med pulled pork till middag med nära och kära. Till efterrätt valde trollungen att bjuda på munkar och glass, vilket kändes lagom att fixa en vardagskväll. En mysig kväll som bjöd på många skratt! 
/Hanna

söndag 21 januari 2024

Att minnas mitt 15-åriga jag

Precis som mina barn gör så växte jag upp i en av Stockholms södra förorter, Bagarmossen. En klassisk förort utbyggd under en tid då man stadsplanerade med torget i centrum, med den obligatoriska fontänen och där höghuset står som en symbol för tillväxt men också bidrar extra mycket till förortskänslan. Ni som varit i Bagarmossen vet att det är en grön förort. Där närheten till naturen är väsentlig och hela miljön är superbarnvänlig med lekparker och gångstråk som binds samman av tunnlar. Där det finns söta villaområden, det klassiska 50-tals limporna och ett stort område med loftgångshus. Jag bodde mina första 15 år i två olika 50-tals limpor. Och jag måste säga att jag fortfarande älskar de där husen med deras putsade fasader och vardagsrum med fiskbensparkett. 

Som tonåring hade jag precis som min egen son ett stort socialt umgänge och varje helg var det alltid någon hemmafest under den kalla årstiden eller häng nere vid Söderbysjön den varma årstiden. Det spelades musik dracks häxblandningar, läsk och öl, dansades och hånglade om man hade tur (vilket jag inte brukade ha). När jag tänker på min tonårstid gör jag det ofta med ett leende. Vi var ett stort kompisgäng som var duktiga på att ta hand om varandra. Ingen gick hem från sjön själv, drack någon för mycket såg man till att den personen fick läsk och hängde tills den kunde gå hem och mådde bra. Blev någon ledsen tröstade man. Många känslor känns som det hör tonåren till. Men också många faror. Även om vi var ett tryggt och relativt lugnt gäng var vi ju inte ensamma tonåringar i förorten. Och precis som idag fanns det en mängd olika gäng. Några höll på med cannabis och partydroger, några begick mindre brott och några gillade att slåss och jag kände flera av dem. Uppväxta i samma bostadskvarter där jag var den enda tjejen hade jag lekt på gården med de flesta av dem. Många av dem hejade och skojade när vi sågs. Några var ett par år äldre och andra jämngamla med mig själv. Och jag var glad för att vi hade en gemensam historia och grund. Som vuxen kan jag ju se att det skapade en falsk trygghet och att jag kunde hamnat i onödiga situationer. Men där och då tänkte jag inte på det. 

Efter att min äldsta son blev 15 år har vi haft många samtal här hemma. Vi har pratat om vikten av schyssta vänner, att vara i trygga miljöer och om att inte utsätta sig själv för farliga situationer i onödan. Men vi har också pratat om vikten av upptäckarglädje, att vidga sina vyer och vad det innebär att vara tonåring idag. Jag är så tacksam att man växer som förälder tillsammans med sina barn. 
/Hanna 

onsdag 17 januari 2024

Att hantera januaritröttheten

Den stora januaritröttheten har anlänt och i år har jag bestämt mig för att vara i den inte aktivt kämpa för att bli piggare. Istället fokuserar jag på att göra sånt jag tycker om och att gå till sängs när den stora tröttheten blir för stor. Att äta sånt jag tycker om, fika, baka, läsa, ta ett bad, träffa vänner och se på serier. Att låta vissa kvällar få vara tröttmössekvällar med en tekopp och raggsockor. Att låta kroppen och huvudet vila.

Något jag verkligen gillar är att baka och det kan vara allt ifrån enkla scones, ugnsbakad gröt till en god mjukkaka. Tycker att det både är avkopplande och mysigt. Att sedan sitta under en stor ullfilt med en kaffekopp eller kopp med te och en bit banankaka är mumma för både kropp och själ. 
/Hanna 

tisdag 9 januari 2024

Nytt år och nya möjligheter

 Förra året gjorde jag en förändring i mitt liv som jag inte pratat så mycket om varken i mina sociala kanaler eller med familj och vänner. Jag har inte pratat om det för att jag har inte velat att andra ska tolka in saker som är i mellanrummet av det som sägs eller skrivs. Förra året fokuserade jag på min hälsa. Jag är högkänslig och en orolig själ som ofta flyr in i seriernas värld eller böckernas för att orka med alla intryck och min vardag. Efter att jag passerat 40 tycker jag att det blivit allt enklare att hantera de flesta typer av känslor men en känsla som tyvärr kommer ofta har jag haft dålig kläm på nämligen stress. Stress positiv som negativ har påverkat mig mycket. Och ofta har stress skapat ett händelseförlopp som jag inte alltid förstått eller kunnat hejda. 

Så för två år sedan bestämde jag mig för att börja göra saker proaktivt. Jag bestämde mig för att varje söndag skriva mål för hälsan och välbefinnandet till den kommande veckan. Varje mål skulle vara så pass enkla att det skulle gå att uppfylla. En del kan säkert tycka att det är töntigt eller onödig men för mig är det bra att uttala mål och göra de tydliga. För mig har det varit skönt att ha en papperskalender för att skriva en lista i punktform och sedan kunna stryka. Att varje dag se veckans mål både för jobb och fritid har gett mig ett inre lugn. Så jag började skriva enkla mål som jag kunde uppfylla t.ex. 
Ledig förmiddag efter konferensen på onsdag
Gå 3 korta promenader (ca 30 min)
Gå 1 lång promenad (ca 60 min)
Planera in frukost eller fika med vän

Mycket handlade om att synliggöra hur jag lever mina veckor. Hur tiden fördelas och vad jag gör av den. När barnen var små fanns ju inte så mycket tid men nu med en blivande 12-åring och en 15-åring så finns den ju där. Jag märkte snabbt att om jag gick ut och tog en relativt kort promenad så sjönk mina axlar ordentligt och stressen lättade en aning. År 2023 ville jag därför lägga till ytterligare saker på listan för att se om jag kunde må ännu bättre och hantera livshändelser ännu bättre. Fokuserade på kosten och inte då främst på kaloriintag utan på att få bra rutiner. Något som jag i stressade perioder direkt struntar i. Så målet för kosten blev att äta frukost, lunch och middag och att lägga till någonting till kl 15 kaffet som en fukt eller en skål med fil eller smörgås. Inga märkvärdigheter.

Märkte snabbt att jag nog ätit för lite för att må riktigt bra och fel. Jag har trott att vi som familj varit medvetna gällande maten vi handlar ekologiskt, äter vegetariskt 2-3 dagar/vecka, lagar mycket mat från grunden och har alltid frukt hemma. Men när jag började titta på vad av det jag själv åt insåg jag snabbt att det fanns förbättringsmöjligheter. Snabbt kunde jag identifiera frukost och lunch som två måltider där jag alltid slarvat framförallt frukost. Har sedan tonåren inte varit någon frukostmänniska och innan jag började dricka kaffe sent i livet runt 30 drack jag ofta ett glas filmjölk på morgonen innan jag gick iväg till skola eller jobb. När kaffet detta livselixir och stora kärlek kom in i mitt liv har det oftast varit just en kaffe med mjölk som blivit min vardagsfrukost. Inte optimalt alls om man ska orka en stressig dag som väntar. Bestämde mig därför för att ta tillbaka filmjölken i mitt liv men också utveckla den lite, lägga till frukt, frön och havre hops eller få till ägg och smörgås. Att varje dag ta sig tiden av att äta frukost har gett mig inte bara en bättre start utan också en stund att förbereda mig inför dagen.

Lunchen var ett annat mål som jag såg att här åt jag bra när jag inte stressade men om det kom en körigare period åt jag snabbt och en lite för liten portion för att det skulle vara mättande t.ex. var det vanligt att jag hade med mig hemmagjord vegetarisk soppa gjord på broccoli, tomater eller sötpotatis. Bra mat men för lite för att stå sig på. En sallad var också vanligt men samma där inte tillräckligt stor portion eller uppbyggd på komponenter som gjorde mig mätt och glad under eftermiddagen. Så jag bestämde mig för att lägga till istället för att ta bort. Till soppan började jag göra en smörgås eller ett kokt ägg och en frukt. Till salladen la jag till mättande kolhydrater som couscous, pasta eller rostade rotfrukter, frön och nötter och en frukt. Jag märkte snabbt att mina eftermiddagar blev bättre och jag jag inte fick den där dippen automatiskt kl 15 som jag tidigare så ofta haft. Märkte också att sötsuget som jag ofta fått på vägen hem från jobbet uteblivit mer förutom vid PMS då det alltid dyker upp en längtan efter choklad. 

Under 2023 la jag också till styrketräning 30 min/vecka på listan efter att ha läst om hur kvinnokroppen fungerar under förklimakteriet och vikten av att hålla igång muskelmassan. In i 2024 vill jag verkligen kunna hålla mina nya godare och mer mättande vanor. Och att skriva listor med veckans mål i kalendern har verkligen blivit ett bra sett för mig att styra upp och arbeta proaktivt för att få en fin vecka!
/Hanna

 

lördag 6 januari 2024

Jullov i Jämtland

Efter juldagarna tog vi bilen till Jämtland och svärföräldrarnas stuga som vi älskar. Det var riktigt kallt när vi kom och kylan höll i sig med det stoppade inte oss. Vintermagin när solen lyste igenom molnen gav energi och rörelseglädje. Vi åkte längdskidor, utförsåkning och skridskor. Tog påpälsade promenader och lagade en massa god mat. Firade in det nya året i stugan och listade 2023 bästa upplevelser! Vi var alla överens om att sommarens vandring var en av det bästa! Återvände hem nöjda men konstaterade samtidigt att  Jämtland är verkligen en plats att vara länge på. 
/Hanna

måndag 18 december 2023

Julmys i adventstider

I helgen har vi haft en massa julmys med nära och kära. Inledde med glöggmingel på fredagskvällen och träffade vänner vi inte sett på länge. Många mysiga samtal och fint att få höra om hur alla har det. Vi bjöd på lite smått och gott, allt med juliga smaker. Vi avslutade kvällen med att titta på "På spåret".
 
I lördags blev det frukost med pappa/morfar, skinksmörgås och risgrynsgröt. Pappa är ju inte så förtjust i julen så vi har skapat en alldeles egen jultradition med julfrukost helgen innan jul. Pojkarna fick fina julklappar och stämningen var på topp. På eftermiddagen åkte jag till Josephine Baker och fikade med fin vän. Godaste bakelsen jag ätit på länge, att äta glutenfri kost är inte alltid lätt men på detta fik gick det galant.
 
Igår var vi bjudna på adventsfika hos vänner. Så mysigt och gott med både söta och salta tillbehör till glögg och julmust. Många härliga samtal och skratt. Helt klart en bättre helg i juletid!
/Hanna

onsdag 29 november 2023

Första snön

 
Den första snön har kommit och med den ljuset, så skönt! Det har varit så himla mörkt och grått. Nu håller jag tummarna för att vintern får stanna och vi slipper slask och töväder. 
/Hanna 

måndag 6 november 2023

Födelsedagslunch för stora trollungen

 
Våran stora trollunge har nu fyllt 15 år och firats i dagarna tre. På själva födelsedagen blev det fika, kompishäng och filmkväll. Kommande lördag blev det middag med kusiner, faddrar och familjevänner. Och igår lunch och fika med mormor/morfar, moster och småkusinerna. Tre mysiga och fina stunder tillsammans. Stora trollungen gillar att vara i det små stunderna och jag måste erkänna att jag är precis på samma sätt. Att kunna ha nära samtal med några få åt gången är det bästa och ger så mycket energi. 
 
Vi har haft en del svåra samtalsämnen då världsläget och nyheter som når oss av vad som händer på hemmaplan just nu kräver att vi ventilerar tillsammans och delar med oss av hur vi tänker och hanterar känslorna. Hur vi tar oss an allt som händer. Vad vi är rädda för och vad som väcker hopp. Men vi har också haft mera lättsamma samtal som tips på filmer och serier, musik och konsertupplevelser m.m. 
Musikquiz och frågesport har också lättat upp stämningen och bjudit på flera skratt. Att få tid för umgänge har verkligen varit mysigt på alla sätt och vis. Och som balsam för själen.
 
Det har lagats en hel del mat men det är något vi gillar även om söndagens lunch bjöd på lite extra stress. Att göra husmanskosträtter tar verkligen tid. Vi bjöd på laxpudding och trots stressen blev den god och uppskattades av gästerna. Till efterrätt bjöd vi på blåbärskaka som blev riktigt smarrig så här kommer receptet på den: 
 
Glutenfri blåbärskaka
1 paket frysta ekologiska blåbär
2 stycken ägg
1 dl socker
2 tsk vaniljsocker
Citronzest (från 1 citron)
0,5 dl rapsolja
0,5 dl smält smör
1,5 dl mjölk
4 dl glutenfri mjölmix
1 nypa salt
2 tsk bakpulver

Gör såhär:
Vispa ägg, socker och vaniljsocker pösigt.
Blanda alla torra ingredienser i en skål.
Blanda mjölk, rapsolja och smör i äggblandningen.
Häll i det torra ingredienserna.
Blanda och häll i en smord form. 
Häll i blåbären.
Grädda på 200 grader i ca 25 minuter
/Hanna

måndag 23 oktober 2023

Att lära sig någonting nytt

Den här hösten har jag bestämt mig för att utmana mig själv och lära mig någonting nytt. Drömmen skulle vara att kunna sticka egna tröjor men jag får nöja mig med en nybörjare utmaning, en halsduk. Fick i påskas det finaste ekologiska ullgarnet av sambon så det finns inga ursäkter bara att köra på och att träna. Garnet var i olika fina gråa, blå och orange färger så en randig halsduk har nu påbörjats. Att lära sig någonting nytt känns himla kul och spännande, jag hoppas på fint resultat!
/Hanna

fredag 29 september 2023

När allt känns nattsvart

Ännu en tonåring har skjutits och jag kan faktiskt inte förstå eller ta in riktigt vad det är som händer. Att vi har problem i vårt land är tydligt men att vi särskiljer oss så mycket från övriga norden och Europa, går inte att ta in. Att det bakom varje nyhet finns tonåringar, barn och mammor/pappor, syskon, vänner som alla drabbas av det dödliga våldet. Föräldrar som måste begrava sina barn. Jag känner sådan maktlöshet och sorg. 

Jag vill inte höra ett ord om att det är invandringens fel eller att det är den misslyckade integrationens fel. För just nu är det bara ursäkter till att inte genomföra en riktig politik som fungerar och bryter kedjan. Knarket måste bort och barn/ungdomar måste få vara just barn/ungdomar! Och för det krävs det resurser, människor och tydliga mål. Det krävs att samhället går samman och tar krafttag. Att vi låter barn och ungdomar få vara just barn och ungdomar. Med framtidshopp och framtidsutsikter. Med en trygg och bra skola där man uppnår godkända kunskapskrav och ser gymnasieutbildning och jobb som nåbara. Där man känner att man är viktig. Där man har fritidsaktiviteter vare sig det är inom en idrottsförening eller inom natur eller kultur. Där man känner sig glad och mår bra. Där hot, våld och trakasserier inte hör hemma. Att vuxna är vuxna, trygga och stöttande. 

Sedan menar jag inte att vi inte måste ha en rättssäkerhet eller att polisen inte ska lösa brott det är i min värld självklart. Så många poliser som möjligt ska synas i samhället. Knarket ska bort och även mindre mängder ska kunna beslagtas och ge böter. Jag tycker att man ska ta tillbaka civilanställda som kan sköta administration och handläggning av ärenden och uppföljning hos polisen. Att tullen ska ha resurser för att stoppa knark och vapen är också en självklarhet. Att tystnadskulturen bryts och vi främjar öppenhet utan att man som samhällsmedborgare ska vara rädd. Att vuxna tar tillbaka stadsrummet. Att socialtjänsten får resurser så att det kan fånga upp barn och unga som har det svårt och hjälpa föräldrar. Att sjukvården har resurser för att hjälpa barn/ungdomar med diagnoser och psykisk ohälsa.

Men vi måste vakna nu! Det får inte fortgå! Vi måste gemensamt engagera oss! Barn och unga måste få chansen att känns framtidstro, hopp och att de är värdefulla!
/Hanna    

   

Sportlov utan sportande

  Ibland får jag lite dåligt samvete när jag inte kan leva upp till bilden som jag har av familjelivet. Vi har t.ex. precis haft spo...