fredag 8 april 2016

Att känna sorg igen

Idag har jag mest åkt tåg. Jobbat lite och surfat mycket.
Vi har drabbats av sorg igen. Någon har dött och jag sitter bara och slösurfar. Tittar på kläder, läser bloggar och nyheter. Tanken slår mig att jag flyr men jag gör det i alla fall. Någon har dött som för bara ett par dagar fanns spred värme med sitt leende, gav stabilitet, trygghet och kärlek till sin familj. Och det är så förbaskat svårt att tänka på sorgen, gråta och minnas så jag flyr med hjälp av internet och fransk hiphop.
Tanken slår mig att min generation inte är rustad för döden och sorgen. Vi lever som om vi skulle kunna leva för alltid med alla nära och kära runtomkring oss. Som om vi vore superhjältar som kan välja bara vi dricker gröna juicer. Och plötsligt drabbas vi av sorg. Sorg som slår omkull oss, blockerar känslorna och gör att vi tappar fotfästet. Ja vi har drabbats av djup sorg och en fin människa har lämnat jordelivet.

torsdag 7 april 2016

På jobb i Ystad

 


Har tagit tåget ner till Malmö och sedan vidare till Ystad för att jobba ett par dagar. En sån himla vacker stad med fantastiska byggnader och mysiga slingrande gator. Mycket kulturhistoria och havets salt i luften. Avslutade kvällen med en promenad på stan innan jag återvände till hotellet. Tog ett stop i bokhandeln och på ett café mest för att se lite folk och få en känsla av stan. Gillar den där känslan när man känner att man smälter in och att det skulle kunna vara ens egen stad och ens egen gata.





Rekommenderar verkligen ett besök i denna vackra stad och ta tåget!
Miljövänligt genom Sverige.

fredag 1 april 2016

Här är jag!

 
Ja här är jag på väg hem från jobbet, ståendes och väntar på pendeln.
Vem är jag då? Jo jag är 36 år gammal, heter Hanna och jobbar som byggnadsingenjör. Har ett miljöintresse som började efter att min äldsta trollunge föddes och jag som många småbarnsföräldrar kände mig livrädd för allt utanför bubblan. Kommer från en familj där man alltid varit intresserad av att diskutera och har en mamma som brinner för djurens rättigheter, människors likavärde och att man som människa har rätt till bra mat. Hon har under min uppväxttid varit vegetarian i perioder, handlat närproducerat, ekologiskt och visat vägen till att fritt tänka "vad är bäst för mig och vad kan jag göra utifrån mina förutsättningar"? Någonting som jag är stolt över att ha fått med mig från uppväxten.
 
Sedan jag började blogga mera som ett experiment för att dokumentera hur ett ekologiskt år kunde vara har tiden bara flugit fram. Målsättningen då som nu var att handla så mycket ekologisk mat som möjligt (ca 80%), ekologiska kläder och skönhetsprodukter, leksaker m.m. Att gå på ekologiska caféer och restauranger, att äta mindre kött och leva mindre stressigt storstadsliv.
 
En del saker har gått bra och varit enkla att ställa om andra svåra. Att handla ekologisk mat har varit det enklaste mycket på grund av att utbudet och människors kunskap har växt och tar nu plats i debatten och mataffären. Att äta mindre mängd kött har gått bra och dåligt i perioder mycket pga att min hälsa inte varit så bra i perioder med magproblem kopplade till reflux och känslighet för gluten vilket begränsar vardagen. Att hitta ekologiska kläder utan att det blir allt för dyrt har inte heller varit det enklaste men där har jag nått en kompromiss som innebär att alla basplagg som man har nära kroppen ska vara av ekologisk bomull och helst certifierade. Jag har också blivit bättre på att leta reor på nätet till barnen och mig själv. Hållbart och långsiktigt mode känns som en nyckel till det. Och mindre slit och släng. Också alltid ställa frågan hur många kjolar behöver jag eller behöver min lilla trollunge flera än fyra mjukisbyxor?  
 
Restauranger och Caféer då? Hur har det gått där? Jo det har varit svårast. Reser en del i mitt jobb och kommer till nya städer titt som tätt där jag som besökare inte har koll på om det finns eko-reko ställen att hänga på eller inte eller att jag går ut och äter med andra som inte tycker att detta är viktigt. Mina tankar har då varit att fråga personalen och att välja ett vegetariskt alternativ. Ett sätt att hantera situationen även om det inte är fullt ut. Så där skulle jag vilja se flera fik och restauranger som stolta skyltar med att det serverar kravmärkt! Jag hoppas och tror att det kommer.
 
Det stressiga storstadslivet då? Jo det finns kvar och visst känner jag i perioder mycket stress. Jag önskar ofta att vi bodde i en småstad där vi kunde cykla och gå till jobbet, vara närmre naturen och odla mera och min dröm att ha höns. Men jag inser lika snabbt att så ser inte våra förutsättningar ut. Vi arbetar i storstaden och bor i förorten. Jag tänker ofta på att om min vardag såg ut som barnens hade det varit perfekt. Det rör sig mellan hem - skola, skogen - lekparken, mataffären - det lokala caféet som har stor eko-reko utbud (som tur är) och hemma- skogen som faktisk finns på gångavstånd. Plus till det har vi landet som är en lyx inte många har råd med. För att minska stressen åker jag alltid kommunalt och promenerar mycket tycker att det fungerar för mig. Jag försöker också att varva ner ordentligt på helgen och låter mobilen ligga i väskan för att istället bara vara men där kan jag bli mycket bättre.
 
Ja där har ni mig! Kvinnan, mamman och sambon som hoppas på en bättre värld som tar vara på vår natur!  

Fin påsk!

 
Påsken kom och gick så fort! Vi har mest umgåtts med nära och kära och ätit. Oj vad vi ätit mat, godsaker och godis i mängder. En hel del ekologiskt, liten mindre del närproducerat och en del vanlig "giftig" mat. Blir ibland lite ledsen när jag stannar upp och tänker på vad vi gör med jorden och vår hälsa. Barnen fick leksaker, chokladbollar, böcker, såpbubblor och godis i sina påskägg . Inte bara från oss såklart utan farmor/farfar, mormor/morfar och det finaste kusinerna (som nog fått mycket hjälp av sina fina föräldrar).
 
Vi har också njutit av våren. Gott promenader hos min syster i småstaden och på landet. Pratat om våra drömmar och hur vi hoppas att våren kommer att vara. Vi har denna vårvinter drabbats av stora sorger och det tror jag gör att man funderar lite extra och vill lite extra mycket vara med nära och kära. Stanna upp och inte stressa. Motsägelsefullt till detta bestämde vi för några veckor sedan att inte ta fullt påsklov med barnen utan att barnen skulle vara lediga i tisdags med oss och sedan i onsdags hos mormor/morfar medan vi jobbade onsdag - fredag. Ibland måste man inse att stressen går att hantera om man planerar och tänker utifrån sitt egna perspektiv, vad är bäst för oss som familj.
 
Barnen verkar dock inte lida det minsta av att vara hos mormor/morfar och sedan i två dagar på förskola/skola utan snarare tvärtom tycka att det är skönt att få vara med andra vuxna det älskar för att sedan återgå till vardagen med lite mjukstart utan att behöva springa till skolan eftersom det bara är fritids nu. Vi har tagit det lugnt på mornarna med extra god frukost och gått tillsammans och småpratat. Härligt tycker jag och det tror jag barnen också gör.
 
Så vårens stora mål är att stressa lite mindre och ta vara på tiden lite bättre och att leva närmre människorna vi älskar och naturen vi älskar.
 

Sportlov utan sportande

  Ibland får jag lite dåligt samvete när jag inte kan leva upp till bilden som jag har av familjelivet. Vi har t.ex. precis haft spo...