Sommarens semester

Jag har haft semester i fem veckor. Väldigt lyxigt tycker många och i år håller jag med, att vara ledig länge är lyxigt. Tyvärr brukar jag ha rätt så svårt för att vara ledig på sommaren. Även om jag inte vill erkänna det gillar jag vardagsrutiner och stuktur. Och jag har lite svårt för att andra ska sätta agendan. Med två större barn varav ett sommarjobbat hela sommaren nästan utom tre gemensamma mindre minisemester och en annan i åldern där man försöker hitta sig själv blir det lätt lite skavigt, lägger man på en sambo som är egen företagare på det så blir det inte så mycket tid eller utrymme däremellan. Helt enkelt det är lätt att tappa bort sig själv bland alla viljor och måsten. Sedan är jag en riktigt vädernörd och tycker att det måste till ett par varma kvällar för att sommaren ska kännas komplett och det har ju varit relativt få i sommar där vi har varit. Känner dock att sommaren har varit fin och i år har jag ingen jobbångest, vilket är ovanligt för att vara mig. 
Sommarens hjärteögonblick har helt klart varit tiden med tonåringarna, att få vara själv hos mamma och pappa (det var längesedan jag skrattade så mycket), att jag fortsatt att träna under ledigheten, alla goda måltider, alla utflykter tillsammans och sambons och min minisemester i Arkösund överrsakade på alla plan, Arkösund var verkligen en pärla! Så nu är jag redo inte för att sommaren skall vara slut men semestern. 

/Hanna