
Det var länge sedan en bok verkligen greppade tag i mig men när jag började lyssna på Vi var vargar av Sandrine Collette var jag helt fast efter bara ett par minuter. Språket, naturbeskrivningarna, det nakna och lite hårda som förstärker berättarrösten var något alldeles särskilt. Och jag ville inte sluta lyssna. Berättelsen om relationen mellan en far och en son. Mellan en far och hans livsdröm. Så starkt berättat utan en massa onödiga beskrivningar och försköningar. Och om kärlek, det var längesedan jag läst och kärlek och sorg på det viset. Rekommenderar verkligen denna korta men välskrivna skönlitterära bok.
/Hanna
måndag 11 november 2024
Boktips Vi var vargar av Sandrine Collette
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Midsommarafton 2026
Vi firade för oss en traditionsenlig midsommar med nära och kära på Mörkö. Sill och potatis, salta bad (årets första dopp för min del), dans...
-
Jag har varit ledig i två veckor. Vädret har varit växlande och den mesta av tiden har jag varit i vårt sommarhus vid havet. Äti...
-
Vi har tillbringat årets sommarsemester i sommarstugan i skärgården och i Jämtland. Vi har vandrat i både skog, över äng och fjäll, vi har...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar